Larmen från matbutiker och lantbrukare om brist på svenskt nötkött har varit återkommande. Det är ingen slump, enligt Anna Hessle, docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
— Det är en brist i förhållande till vad folk vill köpa – folk vill köpa svenskt nötkött men så finns det inte i affären. I andra änden står slakterierna och konkurrerar om de slaktdjur som finns, och bjuder över varandra med högre priser.
Svenskt nötkött kan tillgodose lite mer än hälften av Sveriges efterfrågan. Resterande är utländskt nötkött från främst Europa, där det också är en bristvara.
Samtidigt visar Jordbruksverkets senaste årssiffror en något ökad slakt i Sverige. Men Anna Hessle härleder det till en ökad slakt av kvigor och kor, vilket beror på att lantbrukare slutar eller att ingen vill köpa djuren.
— De hondjur som slaktas i dag skulle ju kunna få en kalv nästa år, men de kalvarna kommer inte födas, och då kommer vi ha en brist om tre år.

Byggts upp i åratal
Kor är dräktiga i knappt ett år och beroende på vad kalven ska användas till tar det olika lång tid innan djuret slaktas. Därför kan bristen bli större kommande år.
— Det måste till något som vänder trenden. Över lag är detta en långsiktig verksamhet, säger Anna Hessle.
Förklaringen till bristen finns flera år tillbaka. Många djur slaktades efter extremvärmen 2018. Sedan kom kostnadsökningar med pandemin och kriget i Ukraina. Matpriserna har ökat därefter, men länge har intäkterna inte täckt utgifterna.

Branschorganisationen Svenskt kött lyfter att det försvårat generationsväxlingar där vissa lantbruk har avvecklats i stället. Köttbristen beror även på minskad mjölkproduktion.
— Det har lett till färre kalvar och då blir det också minskad köttproduktion, säger vd Isabel Moretti.
Äta inälvsmat
Hon får medhåll från Anna Hessle om behovet av lantbrukare.
— Det vi behöver för att upprätthålla volymerna är att få nya lantbrukare. Det är lantbrukarna som är bristvaran.
I tider av köttbrist jobbar Svenskt kött för framtidens mat, där Isabel Moretti uppmanar till att äta mer av djuret.
— Vi har varit ganska bortskämda, så att säga, att vi kan välja vad vi tycker är gott eller inte. Jämfört med andra länder äter vi inte så mycket inälvsmat till exempel – finns det saker vi kan göra, kan vi ha ett mer modernt sätt att tillaga inälvsmat?
