Det PFAS som finns i växtskyddsmedel bildar TFA, ett vattenlösligt, giftigt ämne som rinner ner i grundvattnet. Därför ska Danmark på kort tid fasa ut ett 20-tal växtskyddsmedel med evighetskemikalien PFAS. Nu väntar Anders Andersson och många med honom på den svenska strategin. Blir det som i Danmark?
– Det finns trevliga sorter som inte behöver så mycket bekämpningsmedel, absolut, men de har ett antal nackdelar och jag tror inte att handeln och konsumenterna är beredda på det, säger Anders Andersson, lantbrukare på Hörtegården i södra Skåne.
I så fall måste konsumenterna acceptera fulare potatisar, menar han. Och det är så han förklarar sitt val att odla potatissorter som är känsliga för bladmögel.
– Konsumenterna köper bara de som är fina. 15—20 procent av potatisen går bort på grund av utseende och blir biogas och djurfoder.
Klurig bladmögelsvamp
Resistent bladmögelsvamp är potatisodlarnas stora skräck.
– Bladmögelsvampen är så klurig, så den har kommit runt många substanser och blivit resistent, säger Anders Andersson.
Därför är det viktigt att inte använda samma substans hela tiden — och alternativen utan PFAS är få.
– Det är ett val mellan pest eller kolera, säger Anders Andersson.
Flera odlare som TT har talat med pekar också på risken för resistent bladmögelsvamp och det gör även branschorganisationen Potatisodlarna och lantbruksorganisationen LRF. Men en större konventionell odlare, som inte vill medverka med namn, säger att han hittat en lösning och nu klarar sig helt utan PFAS-medel i sin odling.
”Sitter som på nålar”
– Vi sitter alla som på nålar, säger Charlott Gissén, miljösamordnare på Jordbruksverket, inför den PFAS-strategi som Kemikalieinspektionen ska presentera i höst.
Att det går att odla potatis utan PFAS bevisas av den ekologiska odlingen, anser hon. Men hur skördeutfallet påverkas kan hon inte uttala sig om.
Sortval och förebyggande åtgärder som rätt växtföljd och odlingsteknik kommer att vara avgörande.
– Vi kommer att hitta sätt, men hur de ser ut och hur omfattande problematiken blir, det vet jag inte.
PFAS-medel används brett inom den konventionella odlingen, inte bara mot potatisbladmögel utan också mot ogräs och insekter som kan skada grödorna.
Toxisk metabolit
Tyska myndigheter bedömer att TFA, som bildas när PFAS-molekylerna bryts ner, kan skada både foster och fortplantningsförmåga. Nu pågår en omvärdering inom hela EU.
— Det är det som är problematiken, att TFA har seglat upp som en potentiellt toxisk metabolit som man inte hade uppmärksammat tidigare, säger Mats Allmyr, handläggare på Kemikalieinspektionen.
Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA), håller på att titta på hur giftigt TFA är och väntas nästa år komma med besked om hur stor mängd en person kan få i sig utan att det ger negativa hälsoeffekter. Men oavsett det beskedet får bekämpningsmedel inte förorena grundvatten och det är det som man tagit fasta på i Danmark.
I Sverige har frågan utretts under våren och Mats Allmyr utlovar besked om den svenska strategin ”inom en snar framtid”.
Stora konsekvenser
– Det avser många produkter och det kan ge stora konsekvenser för svenskt lantbruk om man åtgärdar alla på en gång. För myndigheten är det en resursfråga också att hantera omprövning av ett stort antal produkter, så vi måste ta fram en strategi och plan för hur det här och om det här ska göras, säger han.
Potatisodlaren Fredrik Andersson, som sitter i LRF:s förbundsstyrelse, anser att ett PFAS-beslut likt det i Danmark skulle få långtgående konsekvenser för svenskt jordbruk.
– Det måste hanteras så att vi inte slår ut egenproduktion och får import i stället, för då har det bara blivit sämre.
