Kalhyggen nära väg och järnväg kan förvärra skador i samband med kraftigt regn, eftersom avrinningen ökar. Detta har Skogsstyrelsen pekat på tidigare, och denna riskfaktor har blivit högaktuell igen efter ovädret i Västernorrland. Som bekant skadades både vägar och järnvägar, vilket ledde till två urspårade tåg och en dödsolycka på väg.
Skogsstyrelsens har, knappt två veckor senare, en första lägesbild i form av två kartor från områdena kring urspårningen nära Skorped i Örnsköldsviks kommun, samt kring den dödliga olyckan i trakterna av Ramvik, Härnösands kommun. På kartorna syns att slutavverkningar gjorts i närheten, vilket flera medier rapporterat om.
— Vi har redovisat dels hur skogen ser ut, dels vad forskningen säger, summerar Staffan Norin, chef på Skogsstyrelsens skogsenhet.
”Rena spekulationer”
Men den eventuella kopplingen mellan kalhyggen och stora skador på infrastruktur i Västernorrland har väckt Skogsindustriernas irritation.
”Teorier om att trakthyggesbruk eller enskilda hyggen skulle ha haft en direkt påverkan på översvämningsskadorna är just nu rena spekulationer”, säger organisationens näringspolitiska chef Magnus Berg i ett pressmeddelande.
Han tycker att Skogsstyrelsen kan vänta med kopplingar tills en grundlig analys är gjord. Han ser också en risk för att andra, kända, riskfaktorer får mindre uppmärksamhet i debatten.
— Det är viktigt att titta på det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar i Sverige. Vi vet ju att om underhållet brister blir infrastrukturen sämre på att stå emot extrema vattenflöden, säger Magnus Berg till TT.
Ingen utpekad
Staffan Norin understryker att Skogsstyrelsen inte pekat ut skogsbruket som den utlösande faktorn vid de två rasområdena.
— Vi har varit tydliga med att vi vet inte orsakerna och att de får utredas av Statens haverikommission. Vi har inte skuldbelagt någon enskild aktör för det som hänt.
Både Staffan Norin och Magnus Berg är ense om en sak: Myndigheter, företag och andra aktörer behöver samverka mer för att förebygga skador liknande dem i Västernorrland.
— Det handlar om att säkerställa en motståndskraftig infrastruktur. Men också naturligtvis att exempelvis skogsbruket bedriver sin verksamhet så den inte bidrar till att förvärra problemet, säger Magnus Berg.
