Svenska kyrkan är landets femte största skogsägare och äger skog motsvarande ytan av hela Gotland och Öland tillsammans.
Bland nomineringsgrupperna, som väljare röstar på i valet i stället för partier, råder det delade meningar om hur skogen ska förvaltas.
För ett år sedan presenterades en utredning som handlar om hur Svenska kyrkan kan säkerställa en hållbar skogsförvaltning.
— I utredningen föreslogs att Svenska kyrkan ska skydda mer skog än vad den redan gör, verka för mindre kalhyggen, vänta längre innan man avverkar skog, skydda rödlistade arter och tänka mer på klimatpåverkan, säger Morén.
Het fråga i kyrkomötet
Flera nomineringsgrupper reagerade på utredningen som har kommit att bli en het fråga i valet till kyrkomötet, vilket är kyrkans högst beslutande organ på nationell nivå.
— Vissa nomineringsgrupper går till val på förslag som presenterades i utredningen. Andra menar att det finns risker med ett centraliserat skogsbruk och att kyrkan redan har ett bra skogsbruk. Det har också varit en debatt om hur klimatsmart det är att vänta längre med att avverka skog, säger Morén.
Enligt Naturskyddsföreningen, som har sammanställt nomineringsgruppernas inställning till skogsutredningen, sticker fyra partier ut som mest positiva.
De är mest negativa
De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK), Himmel och Jord (HoJ), Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) och Socialdemokraterna (S) säger ja till samtliga förslag i utredningen.
Andra grupper, som Borgerlig Kristen Samverkan (BKS), Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SDSK) och Fria Liberaler i Svenska kyrkan (FiSK), är mer negativt inställda och svarar nej på flera förlag.
Flera grupper – däribland Centerpartiet (C) – har svarat vet ej på ett eller flera förslag.
— Många centerpartister tycker nog att det är bättre att bruka skogen mer som kyrkan gör i dag, säger Morén.
