En vanlig missuppfattning är att den som betalat kontantinsatsen eller står som ägare har rätt till större del av bostaden. Så är det inte, förklarar Pierre Kryhl, senior jurist på Familjens Jurist.
– Om bostaden köpts för att bo där tillsammans är den samboegendom. Då delas nettovärdet 50/50 – oavsett om båda stått som ägare eller om en person lagt in mer pengar, säger han.
Det gäller bostadsrätter, hus och även vissa andra bostäder. Om bostaden däremot ägts av en av parterna innan relationen startade räknas den inte som samboegendom.
Hyresrätt eller bostadsrätt – olika regler
Även hyresrätter leder ofta till missförstånd. Nästan hälften av svenskarna tror felaktigt att den som står på kontraktet automatiskt får bo kvar vid en separation.
– Det är behovet som styr. Om en av parterna ska bo med barnen kan det väga tyngst, säger Pierre Kryhl.
För bostadsrätter finns också möjlighet till övertaganderätt, men då krävs att den som tar över kan lösa ut den andra. Övertagande kan även bli aktuellt för bostäder som inte är samboegendom – men då krävs synnerliga skäl, vilket oftast handlar om att barn är inblandade.
Skriv samboavtal för att undvika konflikter
Ett sätt att undvika konflikter är att skriva samboavtal. Det innebär att bostaden inte ska delas lika enligt sambolagen, utan på det sätt parterna kommit överens om.
– Nästan alla sambor jag möter väljer att skriva samboavtal. Två meningar kan göra skillnad på miljoner, säger Pierre Kryhl.
Han betonar också att bodelning inte sker automatiskt – en sambo måste begära det inom ett år efter separationen.
– Det är bättre att ta diskussionen när relationen är bra, än att hamna i konflikt när det är som tuffast.
