Tre av fyra hatbrott är rasistiska

Tre av fyra anmälda hatbrott har rasistiska eller främlingsfientliga motiv.


Tre av fyra anmälda hatbrott har rasistiska eller främlingsfientliga motiv, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). Rapporten visar också att olaga hot och ofredande är de vanligaste hatbrotten.

Förra året polisanmäldes nästan 5 900 hatbrott, brott med motiv att kränka offret.

Hela 72 procent (4 225) bedömdes ha rasistiska eller främlingsfientliga motiv, 18 procent (1 055) handlade om sexuell läggning och tio procent (drygt 600) hade antireligiösa motiv.

Vanligaste brottstypen är olaga hot och ofredande som är dubbelt så många som våldsbrotten.

– Det är oförändrat, vilket tidigare års rapporter också visat. Det är brott som sker i människors vardag, en granne eller någon helt obekant som kanske ropar något om utländsk härkomst, säger Anna Molarin, en av utredarna bakom rapporten.

Förändrad bedömning

I jämförelse med året innan, 2007, ökade hatbrotten 2008 med omkring 2 350 anmälningar. Trenden har varit ökande sedan 1999, då drygt 2 000 hatbrott anmäldes. Men flera förändringar i brottsbedömningen gör att siffrorna inte kan jämföras.

Förra året ändrades definitionerna av hatbrott och till exempel räknas nu även främlingsfientliga hatbrott mellan minoritetsgrupper och bifobiska, heterofobiska och transfobiska hatbrott. Brå särredovisar nu också främlingsfientliga hatbrott mot afrosvenskar och romer.

– Vi har sett i polisanmälningarna att de är extra utsatta grupper, säger tillägger Molarin.

Svåruppklarade

En ökad anmälningsbenägenhet och polisens förbättrade rutiner för att fånga upp hatbrotten förklarar också ökningen. Det sker allt mer arbete hos polisen med dessa brott.

– I Stockholm finns till exempel en hatbrottsjour med 4-5 specialutbildade poliser som arbetar heltid med dessa brott, säger Anna Molarin.

Men hatbrott är svåruppklarade. Av samtliga identifierade hatbrott 2007 kunde en gärningsman bindas till brottet genom åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse i bara en knapp tiondel av fallen, åtta procent.

Allra lägst var uppklarningen vid islamofobiska hatbrott där en person kunde knytas till brottet i bara fem procent av fallen.

Skrivet av:

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!