Mycket har hänt när det kommer till den svenska postverksamheten under de senaste seklen. Vad som tidigare transporterades av och med drängar, häst och vagn och ångbåtar levereras i dag med tåg, bilar och lastbilar. Men det är inte bara transportsätten som numera ser annorlunda ut, utan också vad det är som skickas.
"Sedan millennieskiftet har antalet brev mer än halverats och tappet fortsätter i ett accelererande tempo", skriver Postnord på den egna hemsidan, där de fortsätter vidare:
Missa inget viktigt, följ oss på Google"Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser."
Med färre skickade brev har också utdelningen av post förändrats genom åren. I april 2023 trädde Post- och telestyrelsens (PTS) nya föreskrifter och allmänna råd, om hur postgången i Sverige ska se ut, i kraft.
"I dag kommunicerar vi mer digitalt och vi skickar allt färre brev. Nya förutsättningar innebär att postoperatörer behöver anpassa och effektivisera hur postgången i Sverige ska fungera. PTS föreskrifter och allmänna råd om utdelning av post är bindande för den postoperatör som är utsedd att leverera Sveriges samhällsomfattande posttjänst. I dagsläget är det Postnord. Reglerna ska trygga en lägsta servicenivå för postmottagarna men också möjliggöra för operatören att genomföra förändringar av postutdelningen utifrån samhällets och användarnas behov av posttjänster", skrev myndigheten då.
Föreskrifterna säger, till exempel, att postmottagare som har 200 meter till sin postanordning inte få anordningen flyttad ännu längre bort.
Förslaget: Ändra kravet på befordringstid för posttjänsten
Och nu kan ännu en regeländring, som berör just postgången, vara på gång. I juli tog regeringskansliet fram ett förslag om att göra ändringar i postförordningen. Mer specifikt innebär förslaget "ändringar av kravet på befordringstid inom den samhällsomfattande posttjänsten".
"Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar", skriver man vidare i promemorian.
På lekmannaspråk innebär detta att 85 procent av inrikesbreven ska vara framme inom tre arbetsdagar och att 97 procent av dessa ska vara framme inom fem arbetsdagar. Detta att jämföra med det nuvarande kravet: Att 95 procent av inrikesbreven ska vara framme inom två arbetsdagar. Kort sagt ska postutdelningen, om förslaget blir verklighet, kunna ta längre tid än innan.
PTS välkomnar regeringens förslag
Regeländringen, som föreslås träda i kraft i 1 januari 2026, är ute på remiss och en av de instanser som tyckt till om förslaget är Post- och telestyrelsen. De välkomnar förslaget och menar att det överensstämmer med den rapport de själva publicerat tidigare i år, där de konstaterat att "ett förändrat befordringstidskrav är en av de åtgärder som kan bidra till att säkra en fungerande postgång i hela landet."
– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten. De samhällsviktiga funktionerna också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras, säger Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor, i ett pressmeddelande.
Vad tycker du om förslaget? Kommentera nedan!
