— Vi går nu fram med (strategin) att ett värde som motsvarar de ryska tillgångarna kan börja användas, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på ett möte i riksdagens EU-nämnd inför torsdagens toppmöte i Bryssel.
I korthet handlar det om motsvarande 1 500 miljarder svenska kronor i frysta ryska statstillgångar som är tänkta att användas som säkerhet för lån till Ukraina.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleStora belopp
Pengarna finns nu på ett finansiellt institut i Belgien. De senaste månaderna har reservationer kring modellen hörts från ett antal EU-länder, bland annat Belgien, som luftat oro över framtida skadeståndskrav från Ryssland samt att åtgärden skulle kunna påverka euron negativt.
Tyskland har dock ställt sig bakom strategin som förbundskansler Friedrich Merz anser kan “säkra Ukrainas militära motståndskraft i flera år framöver”.
— Det rör sig om riktigt stora belopp, konstaterar Kristersson i EU-nämnden.
— Och fram till att Ryssland betalar krigsskadestånd behöver Ukraina inte betala tillbaka.
Ett formellt förslag väntas läggas fram efter toppmötet, dit även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas.
För att öka pressen på Moskva hoppas EU-ledarna även på enighet bakom ett 19:e sanktionspaket mot Ryssland. Sveriges linje är att fler fartyg i den ryska så kallade skuggflottan, som används för att kringgå sanktionerna, ska listas, samt att importstopp för rysk gas ska införas från 2027.
Sjätte största
Åtgärderna sker i ljuset av att USA kraftigt minskat sitt stöd för Ukraina. Kristersson poängterar att Europa måste ta större ansvar men hävdar att Sverige gör sin del: Sedan Rysslands fullskaliga invasionskrig inleddes i februari 2022 har Sverige bidragit med mer än 100 miljarder kronor till Ukrainas försvar.
— Sverige är den sjätte största givaren av militärt stöd i absoluta tal, alltså inte sett till per capita eller storlek på ekonomin, säger han i EU-nämnden.
— Det återspeglar att vi menar det vi säger. De (Ukraina) försvarar inte bara sitt land, utan hela Europa.
.jpg)
