”Ingen revolution” – Sveriges klimatmål blir kvar

Miljömålsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, lämnar i dag över sina förslag till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

— Jag hoppas vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade klimatmål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige, säger hon.

Uppdraget har varit att se över de svenska delmålen till 2030, som främst handlar om utsläpp från trafiken, jordbruk och uppvärmning av hus. De ska styra klimatpolitiken fram till 2045, då målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

”Inte en revolution”

Miljömålsberedningen är på det stora hela överens om att de svenska målen ska behållas, men man städar upp och gör dem mer jämförbara med EU:s.

— Vi har inte gjort en revolution av de svenska klimatmålen utan en revidering, säger beredningens ordförande Christofer Fjellner (M).

I stället för dagens mål på en utsläppsminskning på 63 procent jämfört med 1990, ändras målet till 60 procent jämfört med 2005, samma basår som EU utgår från. Det innebär att ambitionsnivån blir intakt.

— Vi vill inte öka eller minska ambitionen i det svenska klimatmålet, säger Fjellner.

SD vill skrota

En av de största utmaningarna är att minska utsläppen från transporter. Det är också det så kallade transportmålet – 70 procents minskning till 2030 – som är mest omstritt. Men kommittén väljer att behålla det, även om MP och V vill ha ett ännu tydligare mål och SD anser att det bör skrotas.

— Vi tycker inte att vi ska ha myndigheter och massa byråkrater som jobbar med att lägga fram förslag för att nå det här målet, när det inte är realistiskt, säger Martin Kinnunen (SD).

SD anser att man borde ha städat upp ännu mer bland klimatmålen, när man hade chansen.

— Samtidigt konstaterar vi att Miljömålsberedningen för första gången någonsin har lyckats lägga fram förslag som inte gör klimatpolitiken värre och ännu mer ineffektiv och orealistisk. Ingen människa i Sverige kommer att märka någon skillnad efter det här, säger Kinnunen.

Politik som inte finns

Miljöpartiet har invändningar mot att nio månader har ägnats åt att diskutera om målen ska vara kvar och hur de konstrueras.

— Uppdraget borde i stället ha varit att ta fram åtgärder för att sänka utsläppen och nå målet, säger Katarina Luhr (MP).

Romina Pourmokhtari medger att transportmålet är svårt att nå. Tidöpartierna säger nej till att höja reduktionsplikten och vill hellre fokusera på elektrifiering.

— Vår väg kräver mer politik som ännu inte finns, så det är alldeles uppenbart att den här regeringen behöver göra mer, säger hon.