Barn får diagnos sent – ”livsfarlig situation”

Nu vill vården och diabetesorganisationer lyfta vikten av att se tidiga tecken på sjukdom.

Diabetes typ 1 är, till skillnad från typ 2, en autoimmun sjukdom som uppstår när kroppens immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna. Det gör att den som drabbas av sjukdomen blir beroende av att tillföra kroppen insulin.

Under 2024 var det omkring 27 procent av dessa barn som fick diagnos först när läget blivit akut och barnen söker vård.

Bland barn under två år var den andelen som fick diagnos först när läget blivit akut hela 55 procent. Det är en kraftig ökning från 2022, då andelen låg på 42 procent. Det visar uppgifter från Barndiabetesfonden, som hämtat data från Nationella Diabetesregistret.

Enkla tester

I det akuta läget har det gått så långt att barnet fått ketoacidos, en allvarlig syraförgiftning som beror på insulinbrist och innebär att blodets pH sjunker.

— Det är en livsfarlig situation och kan kräva intensivvård, säger Peter Adolfsson, överläkare inom diabetes vid Högsbo sjukhus i Göteborg.

— Men ofta behöver det inte gå så långt om det görs ett billigt och enkelt glukostest eller urinprov.

Typ 1-diabetes är en stegvis sjukdomsprocess och det finns tecken som både vården och föräldrar kan hålla koll på. Törst, trötthet, viktnedgång och magont är några. Men både föräldrar och vården missar ofta detta.

— Det kan vara svårt att fånga upp, särskilt hos mindre barn. Tunga blöjor eller om barn som blivit torra börjar kissa på sig igen kan vara tecken, säger Karin Åkesson, barnläkare och biträdande professor i barnmedicin vid Linköpings universitet.

För att minska risken att små barn drabbas vill bland andra Barndiabetesfonden lyfta frågan i samband med Världsdiabetesdagen den 14 november.

Typ 2 ökar

Samtidigt som andelen med typ 1 har legat ganska jämnt några år så ökar förekomsten av diabetes typ 2 kraftigt bland unga vuxna. En rapport från Diabetes Sverige och Diabetes Stockholm visar att bland personer mellan 19 och 39 år är ökningen mellan åren 2020 och 2024 hela 35 procent. Enligt Peter Adolfsson handlar det delvis om bättre diagnostisering, men också om hur vi lever.

— Vi närmar oss sakta med säkert en amerikanisering, med en befolkning som ökar viktmässigt och rör sig mindre. Då ökar risken för diabetes typ 2. Det kan vi undvika genom samhällsåtgärder som sockerskatt, som hjälper folk att göra korrekta val av kost och dryck. Och daglig skolgymnastik, säger Peter Adolfsson.

Rättad: I en tidigare version placerades Adolfsson i fel region. Även föreningen bakom rapporten var felaktig.