Nyheter24
Annons

Expertens råd: Undvik matkonflikt vid bordet

Publicerad: 14 dec. 2025, kl. 07:21
Högtider med stort fokus på mat och ätande blir ofta utmanade för någon med ätstörning och deras anhöriga. Arkivbild. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Alla behöver äta och mat i olika former finns omkring oss hela tiden, livet ut.

— Det går inte att undvika att högtider handlar mycket om mat. När någon har ett alkoholmissbruk kan man undvika att ha alkohol på bordet men mat är och ska vara en naturlig del av livet, säger Pia Elofsson Varis, verksamhetsledare på Frisk & Fri, riksföreningen mot ätstörningar.

Drygt 200 000 personer i Sverige uppskattas ha någon form av ätstörning. Många ser framför sig anorexi, men de flesta former av ätstörningar syns inte utanpå. Förutom fysiska påfrestningar på kroppen är ätstörningar kopplade till olika former av psykisk ohälsa. En färsk studie har visat att problemen finns kvar flera år efter diagnos.

Många frågor kring jul

På Frisk & Fri märker man att det kommer många frågor under högtider som jul, inte minst från anhöriga.

Annons

— Undvik att prata om hur vi äter. Det är så lätt att säga saker om hur mycket eller lite man äter, om att man ska passa på att unna sig eller äta nyttigt resten av året, säger Pia Elofsson Varis.

— Det kan vara fruktansvärt jobbigt för en person med ätstörningar, säger hon och tillägger att det självklart är okej att säga att någonting är gott eller ser fint ut.

För en person med komplicerat förhållande till mat är en buffé ofta extremt ångestladdad. Dessutom förväntas man äta tillsammans med människor man kanske inte brukar äta med. Då kan en välmenande kommentar om mat eller utseende få stora konsekvenser och leda till konflikter.

— Ett tips är att prata med dem man ska fira med innan. Har du ett barn med ätstörning så berätta om läget.

Gör som vanligt

När Pia Elofsson Varis dotter var sjuk i ätstörning valde de att duka upp julbordet precis som vanligt. Hon tycker inte att alla andra ska anpassa sig till vad den som är ätstörd vill ha.

Annons

— Det kan bli att man normaliserar den sjuka. Sedan behöver alla inte ta av allt, det gör ju nästan ingen.

Den som är orolig och misstänker ätstörning hos någon i sin närhet ger hon rådet att prata och våga fråga.

— Det är farligare att gå tyst, då får ätstörningen fritt spelrum. Att säga att du är orolig och vill att personen ska må bra är aldrig fel. Men undvik att göra det i samband med måltid eller i en stressad situation och undvik att prata om vikt och kropp.

Man ska också vara beredd på ett snäsigt svar. Många blir arga och ledsna.

— Men i efterhand vittnar många om tacksamhet för att någon faktiskt sade något. Så ge inte upp, det finns hjälp att få, säger Pia Elofsson Varis.

Fakta: Ätstörningar

I Sverige beräknas drygt 200 000 personer lida av en ätstörning.

Anorexi (Anorexia nervosa): Innebär att man svälter sig själv och är livrädd för att gå upp i vikt. Trots att detta är den mest kända formen, utgör den endast cirka 10–15 procent av alla fall.

Bulimi (Bulimia nervosa): Innebär återkommande hetsätning som följs av försök att kompensera för matintaget, exempelvis genom kräkningar eller överdriven träning. Den drabbade är ofta normalviktig.

Hetsätningsstörning (BED): Påminner om bulimi med upprepade hetsätningsattacker, men utan det kompensatoriska beteendet. Detta är sannolikt den vanligaste ätstörningen och är ofta, men inte alltid, kopplad till övervikt.

Ospecificerad ätstörning (UNS): En samlingsdiagnos för de som har allvarliga ätstörningssymtom men inte uppfyller alla kriterier för en specifik diagnos. Detta är en mycket stor patientgrupp.

Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID): Ett långvarigt begränsat ätande som kan medföra näringsbrist och/eller viktnedgång. Hos barn kan diagnosen också innebära avstannad viktökning/tillväxt. Personer kan uppleva ett starkt ointresse för mat, rädsla för till exempel kvävningar eller en överkänslighet för vissa lukter, smaker och konsistenser.

Den som har ätstörning eller som är närvarande till någon med ätstörning kan kontakta Frisk & Fri via chatt, telefon eller mejl. De har också stödgrupper och träffar på flera platser i landet.

Källa: Frisk & Fri och Socialstyrelsen

Kommentarer

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons