Christer Pettersson:
Vi börjar med den enda person som faktiskt åtalats för brottet. Pettersson hördes av polisen för första gången ett par månader efter mordet den 28 februari 1986, men anhölls först 1988. Han pekades ut av Lisbeth Palme under en vittneskonfrontation – som senare kom att underkännas – och dömdes av Stockholms tingsrätt till livstids fängelse. Svea hovrätt friade honom 1989.
Klicka här för att följa oss på Google2001 erkände Christer Pettersson mordet för sin vän, journalisten Gert Fylking. Han tog dock tillbaka det och sade att han varken kan bekräfta eller dementera att han sköt Palme.
Polisen misstänkte att Pettersson utförde mordet på uppdrag av den så kallade Bombmannen, Lars Tingström, som nekats nåd för sitt livstidsstraff. Den ökände gangstern Sigge Cedergren ska på sin dödsbädd ha sagt att han lånat ut en revolver till Pettersson.
Under 90-talet arbetade polisen för att få en resning i Högsta domstolen, utan att lyckas.
Pettersson avled 2004.
33-åringen:
Victor Gunnarsson, eller 33-åringen som han kom att kallas i medierna, var den allra första att anhållas som misstänkt.
Redan dagen efter mordet började tipsen om honom trilla in till polisen och i mars 1986 greps han. Enligt vittnen hade han uttryckt ett starkt hat mot Olof Palme och kriminaltekniker upptäckte spår på hans jacka som tydde på att han hade avfyrat ett vapen. Det gick dock inte att slå fast att det var samma typ av vapen som användes vid mordet.
Han släpptes tidigt på fri fot eftersom bevisningen mot honom var tunn.
Gunnarsson flyttade till USA och 1993 mördades han av en polis i ett svartsjukedrama.
PKK-spåret:
1987 togs 20 kurder, varav flera PKK-anhängare, in på förhör. Polisen misstänkte att gerillaorganisationen, som regeringen terrorstämplat, kunde ha både motiv och möjlighet att slå till mot vad som kallades för svenska intressen.
Under 80-talet hade ett antal avhoppare från PKK mördats i Sverige och med stöd av dåvarande lagstiftning kunde Sverige deportera medlemmar från organisationen, något som skulle kunna vara en anledning för PKK att mörda Palme.
Spaningsledaren Hans Holmér drev länge PKK-spåret men så mycket konkret har aldrig framkommit.
PKK-spåret ledde till den uppmärksammade Ebbe Carlsson-affären. Justitieminister Anna-Greta Leijon hade gett stöd till bokförläggaren Carlsson att agera privatspanare, och Carlsson fick tillgång till hemlig information och olaglig avlyssningsutrustning. Leijon tvingades avgå i skandalens efterdyningar och Carlsson dömdes till böter.
Sydafrikaspåret:
Det här spåret hamnade i strålkastarljuset i mitten av 90-talet. Teorin var att den sydafrikanska underrättelsetjänsten låg bakom mordet på grund av Palmes stöd till ANC och kampen mot landets dåvarande apartheidregim.
Tidigt i utredningen inkom tips till polisen om Sydafrikas inblandning och även på senare år har det uppmärksammats på olika sätt.
En sydafrikansk man som vid tiden för mordet var i 45-årsåldern har pekats ut som både yrkesmördare och spion. Enligt chefsåklagare Jan Danielsson är det fastslaget att han var i Stockholm under mordnatten. Mannen har enligt uppgifter inte hörts av polisen.
Skandiamannen:
Stig Engström, som fick smeknamnet Skandiamannen, figurerade i utredningen från start – då som vittne.
Han arbetade på Skandia i närheten av mordplatsen och har bland annat påstått att han lagt Palme i framstupa sidoläge efter skjutningen. Engström avfärdades emellertid både som vittne och möjlig gärningsman tidigt av polisen.
I ett reportage i magasinet Filter 2018 pekades han dock ut som misstänkt och när åklagare Krister Petersson 2020 höll en numera klassisk presskonferens pekades han ut på nytt. Petersson lade ner utredningen i samband med detta eftersom Engström är avliden.
Enligt åklagaren hade Engström vapenkännedom och han rörde sig i Palmekritiska kretsar. Petersson sade även att Engström var klädd på ett sätt som stämde överens med vittnesmål om hur gärningsmannen såg ut.
Engström avled år 2000.
Revolvermannen:
Den här teorin har fått uppmärksamhet under senare tid, mycket tack vare Jon Jordås bok ”Den sista boken om mordet på Olof Palme” och Svenska Dagbladets poddserie "Mannen med revolvern".
Mannen det handlar om – Christer A – var den ende revolverägaren i Stockholmstrakten som höll sig undan när polisen ville provskjuta potentiella mordvapen. I förhör sade Christer A att han sålt vapnet illegalt på grund av skulder och att det inte längre kunde provskjutas.
Christer A förhördes totalt fem gånger mellan åren 1995–1998 och vissa omständigheter har gjort att polisen ansåg att han bör betraktas som misstänkt.
2008 kontaktade Christer A:s bror polisen eftersom han var orolig för honom. När polisen kom till hans hem sköt han sig själv till döds.
Polisspåret:
Polisspåret handlar egentligen om ett antal olika teorier som alla bottnar i att polisen på ett eller annat sätt låg bakom mordet. Antingen genom enskilda poliser eller Polismyndigheten som sådan.
Exempel på motiv som angetts är poliser med politiska uppfattningar som såg Olof Palme som Sveriges värsta fiende och uppgifter om att poliser erbjudits pengar för att mörda Palme har figurerat.
Misstankarna mot polisen väcktes tidigt efter påståenden om att polisen ska ha agerat märkligt under mordnatten.
De uppgifter om män med walkie-talkies som ska ha setts kring mordplatsen före skjutningen brukar räknas som en gren i polisspåret.
Andra spår värda att nämna: Chile-spåret, CIA-spåret, Rausing-spåret och Stay Behind-spåret.
