Gps i tjänstebilar, jobbmobiler och annan arbetsutrustning blir allt vanligare. Men en arbetsgivare får inte spåra sina anställda hur som helst.
Enligt Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, räknas uppgifter om var en person befinner sig som personuppgifter. Därför omfattas sådan spårning av GDPR.
Gps får bara användas om det finns ett tydligt skäl
För att en arbetsgivare ska få använda gps eller andra platstjänster krävs att det finns ett konkret behov i verksamheten. Det kan till exempel handla om att planera körningar, använda digital körjournal eller skydda fordon, verktyg och annan utrustning mot stöld.
Det räcker däremot inte att arbetsgivaren bara vill ha bättre koll på personalen. Tekniken får inte användas utan ett tydligt och berättigat syfte.
Får inte användas för att övervaka anställda i onödan
IMY lyfter också att insamlad positioneringsdata inte får börja användas för helt andra saker än det som först var tanken.
Om gps till exempel införs för körjournal eller logistik får uppgifterna inte senare användas för att kontrollera hur snabbt, effektivt eller exakt en anställd arbetar – om det inte finns stöd för det.
Arbetsgivaren måste informera tydligt
Den som blir spårad på jobbet har rätt att få veta det.
Arbetsgivaren måste vara öppen med att platstjänster används och informera om varför uppgifterna samlas in, hur de används, hur länge de sparas och vem som har tillgång till dem.
Det är alltså inte tillåtet att i hemlighet följa en anställds position.
Samtycke räcker inte alltid
En arbetsgivare kan inte bara luta sig mot att en anställd har sagt ja. Enligt IMY är samtycke ofta en osäker grund i arbetslivet, eftersom det finns en beroendeställning mellan chef och anställd.
Den som känner sig övervakad kan anmäla
Den som tycker att arbetsgivaren går för långt kan vända sig till IMY. Myndigheten ansvarar för tillsyn enligt GDPR och kan granska hur personuppgifter används på arbetsplatser.
