Vården ska bli bättre på att sluta med behandlingar och undersökningar som inte hjälper patienten.
Nu ger regeringen Socialstyrelsen ett nytt uppdrag för att minska så kallad lågvärdevård – alltså vård som ger liten eller ingen nytta. Det kan handla om allt från onödiga prover och röntgenundersökningar till läkemedel som används utan tydlig effekt.
Regeringen vill minska vård som inte hjälper
Regeringen har presenterat flera nya initiativ för att effektivisera vården.
En del handlar om att Socialstyrelsen ska stärka arbetet med att fasa ut vård som saknar patientnytta. Syftet är att frigöra tid och resurser till vård som faktiskt gör skillnad för patienter.
– Vården ska alltid ges utifrån behov och vara till nytta för patienten, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann i regeringens pressmeddelande.
Det betyder inte att patienter ska få mindre vård generellt. Tanken är snarare att vården ska bli bättre på att välja bort sådant som inte behövs – och istället lägga mer kraft på rätt behandling, i rätt tid.
– Det är patientens behov som ska stå i centrum för vården. Alla resurser ska användas där de gör verklig nytta, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall i regeringens pressmeddelande.
Regeringen beräknar att 3 000 000 kronor kommer att avsättas för uppdraget under 2027, under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget.
Vad betyder det för dig som patient?
För dig som patient kan förändringen märkas på flera sätt.
Du kan till exempel få fler frågor om varför en viss undersökning behövs. Läkaren kan också i högre grad vilja avvakta, följa upp på ett annat sätt eller föreslå en annan behandling än den du först tänkt dig.
Det kan handla om att undvika onödiga läkemedel, minska upprepade provtagningar eller inte göra röntgen när diagnosen ändå kan ställas på annat sätt.
Socialstyrelsen skriver att arbetet ska ske med patienten i fokus och i dialog med vårdpersonalen. Det handlar alltså inte om att ta bort nödvändig vård, utan om att minska åtgärder med liten eller ingen nytta.
Dessa behandlingar och undersökningar kan beröras
Det nya regeringsuppdraget pekar inte ut en färdig lista på behandlingar som ska tas bort över hela landet.
Men både Socialstyrelsen och initiativet Kloka Kliniska Val har redan lyft flera exempel på vård som kan ifrågasättas i vissa situationer.
Inom allmänmedicin har Svenska föreningen för allmänmedicin, SFAM, tagit fram fem exempel på Kloka Kliniska Val. Där nämns bland annat att bilddiagnostik av knäleden bör undvikas för att ställa diagnosen artros, att långvarig användning av magsyrahämmande läkemedel bör undvikas utan tydlig anledning och att upprepad kontroll av blodfetter inte alltid behövs om behandlingen fungerar.
SFAM nämner också att antidepressiva läkemedel inte bör sättas in rutinmässigt vid lindriga till måttliga psykiska symtom. Istället behöver vården bedöma vilka alternativ som passar den enskilda patienten.
Exempel från Socialstyrelsens egna riktlinjer
Socialstyrelsen har också tidigare samlat exempel på så kallade “icke-göra”-rekommendationer. Det är vårdåtgärder som inte bör erbjudas i vissa situationer eftersom de saknar önskad effekt eller kan vara skadliga.
Bland exemplen finns:
- antibiotika vid astmaförsämring utan misstänkt bakteriell infektion
- D-vitamin för att behandla KOL när patienten inte har konstaterad D-vitaminbrist
- vissa läkemedel vid demenssjukdom där nyttan inte visats
- bensodiazepiner vid flera ångesttillstånd hos vuxna
- artroskopisk kirurgi vid knäsmärta kopplad till artros eller misstänkt degenerativ meniskskada
- vissa behandlingar vid stroke, Parkinsons sjukdom och reumatiska sjukdomar i särskilda situationer
Det viktiga är att rekommendationerna gäller i specifika fall. En behandling kan alltså vara olämplig för en patientgrupp, men fortfarande vara rätt för en annan.
“Mer vård” är inte alltid bättre
Bakgrunden är att en del vårdinsatser görs av vana, oro eller gamla rutiner – trots att de inte alltid hjälper patienten.
I regeringsuppdraget står det att omkring 20 procent av den vård som ges uppskattas ge liten eller ingen nytta för patienterna.
Det kan också finnas risker med för mycket vård. Onödiga undersökningar kan leda till fler provsvar att följa upp, oro hos patienten och behandlingar som kanske aldrig hade behövts. Onödiga läkemedel kan också ge biverkningar.
Tandvård och kommunal vård kan också omfattas
Uppdraget gäller inte bara den vanliga hälso- och sjukvården.
Regeringen skriver att fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, tandvården och den kommunala hälso- och sjukvården ska kunna arbeta med Kloka Kliniska Val eller liknande arbetssätt.
Det kan till exempel bli aktuellt på vårdcentraler, sjukhus, inom äldreomsorgens hälso- och sjukvård eller i tandvården.
Då kan vården ändras
Socialstyrelsen ska redovisa hur arbetet ska läggas upp muntligt den 15 oktober 2026. En skriftlig redovisning ska lämnas senast den 13 december 2027.