Från den 1 juli 2026 skärps kraven på att patienter i kommunal hälso- och sjukvård ska få en fast vårdkontakt.
Det gäller bland annat personer som får vård i särskilt boende, ordinärt boende, trygghetsboende eller LSS-boenden.
Vad är en fast vårdkontakt?
En fast vårdkontakt är inte alltid en läkare. Det kan vara en annan legitimerad person inom hälso- och sjukvården.
Poängen är att patienten ska ha en utpekad person som kan hjälpa till att hålla ihop vården.
– En fast vårdkontakt kan fylla olika funktioner för olika patienter. Ett syfte med en fast vårdkontakt är att en utpekad person ska ha i uppgift att samordna patientens olika vårdkontakter och hålla patienten informerad om vårdprocessen, säger Ana Cica Tiedermann, jurist på Socialstyrelsen, till Nyheter24.
För personer med stora vårdbehov kan det dessutom handla om mer än en kontaktperson.
– Då vissa patienter har kontakter med flera olika delar av sjukvården, olika enheter, vårdgivare och kommunal och regional hälso- och sjukvård kommer vissa patienter behöva få fler än en fast vårdkontakt. Dessa särskilt utpekade personer ska då tillsammans samordna patientens vårdprocesser, säger Ana Cica Tiedermann.
Gäller inte bara äldreboenden
Enligt Socialstyrelsen omfattas bland annat patienter som får kommunal hälso- och sjukvård och bor eller vistas i:
- särskilt boende för äldre
- korttidsboende
- ordinärt boende
- biståndsbedömt trygghetsboende
- bostad med särskild service enligt LSS
- vissa boenden för personer med funktionsnedsättning
- vissa personer som har kommunala hjälpmedel och andra pågående vårdinsatser
För anhöriga kan det därför vara värt att fråga kommunen om en fast vårdkontakt redan finns – och vem det i så fall är.
Vad ska den fasta vårdkontakten göra?
Den fasta vårdkontakten ska inte ta över all vård, men ska hjälpa till att hålla ihop den.
Det kan till exempel handla om att kommunen, vårdcentralen och sjukhuset ska samordna vården bättre – så att patienten inte hamnar i kläm.
Socialstyrelsen skriver att den fasta vårdkontakten ska planera, samordna och följa upp patientens kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser. Den ska också hålla patienten och närstående informerade, om sekretessen inte hindrar det.
Det betyder däremot inte att anhöriga automatiskt får veta allt.
Får anhöriga veta allt?
Även om en anhörig hjälper till med tider eller mediciner får personalen inte lämna ut uppgifter hur som helst.
– Hälso- och sjukvårdspersonal har tystnadsplikt och det råder sekretess mellan olika vårdgivare och olika vårdenheter. Men en patient kan samtycka till att hälso- och sjukvården lämnar information om dennes tillstånd till en eller flera anhöriga om hen önskar, säger Ana Cica Tiedermann.
Det kan därför vara bra att prata om samtycke i tid, särskilt om en anhörig ska kunna vara delaktig i kontakten med kommunen, vårdcentralen eller annan vårdpersonal.
– Många patienter vill att deras anhöriga ska vara delaktiga i deras vård och få information, men det finns också patienter som inte vill att anhöriga alls, eller endast i vissa delar, ska involveras i vården, säger Ana Cica Tiedermann.