Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Jägarens fru begär skilsmässa

Nyheter | 05/12/2008 07:34

Frun till Carolin Stenvalls misstänkte mördare talar ut om den svåra hösten.

GÄLLIVARE. Frun till 50-åringen, mannen som är misstänkt för mordet på Carolin Stenvall, berättar för Piteå-Tidningen för första gången om den svåra hösten. När polisen i Gällivare ringde på hennes mobiltelefon befann hon sig för tillfället i belgiska Lige på tjänsteresa med sina arbetskamrater från LKAB och inväntade middagen. Hon blev chockad och kunde inte tänka sig att hennes man skulle ha begått ett sådant brott.

– Jag vet inte om han hade druckit. Jag vet inte vad som utlöste det hela. Däremot är jag säker på att dom inte kände varandra. Det var bara en fruktansvärt olycklig slump, säger jägarens fru till Piteå-Tidningen.

I onsdags träffade hon för första gången sedan gripandet sin make hon en gång hade älskat. En hålögd avmagrad man som hon nu har begärt skilsmässa ifrån. Mötet vid Rättscentrum i Luleå varade under en och en halv timme och övervakades av polis.

– Det var svårt. Svårt att mötas. Svårt att prata. Han föll i gråt mest hela tiden då det blev tal om barnen och familjen. Det blev bara samtal om praktiska saker, huset, snöskottning, hans restriktioner. Ingenting om vad han gjort, säger jägarens 42-åriga fru i en intervju i Piteå-Tidningen.

För att döva hans isolering har han tilldelats en dvd-spelare i häktescellen. Men det är en totalt nedbruten man som sitter därinne.

– Han känns väldigt borta för oss. Nu får vi klara oss själva, jag och pojkarna. När jag gav honom bilder på barnen från senaste skolfotot orkade han inte titta. Han tog korten och stoppade dem direkt i plånboken, säger hon.

De har varit ett par sedan 1993, köpte hus och har två barn tillsammans. De var, säger kvinnan, "som ett vanligt par". Men han förändrades.

– Han blev deprimerad. Nedstämd. Hamnade i en livskris utan att det för den skull utvecklade något kaos här hemma, men det var ändå jobbigt. Han fick liksom panikångest. Jag tror att hans jobbiga barndom på något sätt hann ifatt honom, säger hon till Piteå-Tidningen.

Skrivet av: