"Staten måste börja betala för SFI-undervisningen"
Sveriges kommuner och landsting kräver att regeringen betalar för "luckan" som den nya etableringsreformen lämnat.
När etableringsreformen infördes den 1 januari år 2010 var 1 080 personer med uppehållstillstånd inskrivna hos Migrationsverket i väntan på ett permanent boende.
I dag har siffran tredubblats, rapporter Dagens Nyheter, då 2 440 personer med uppehållstillstånd bor kvar i Migrationsverkets anläggningar. Även ytterligare 452 har eget boende i ankomstkommunen.
Intressanta siffror visar även att före reformen var genomsnittstiden ungefär 50 dagar innan den nyanlände flyttade vidare till rätt kommun. Efter reformen dröjer det 77 dagar.
Grundtanken var fin men höll inte.
Så sammanfattar Caroline Henjered, verksamhetschef på Migrationsverket, den nya etableringsreformen som skulle göra så att invandrare snabbt skulle komma igång och börja arbeta.
I stället blev effekten den motsatta och Migrationsverkets boenden är nu överfulla då nyanlända placeras på hotell och i stugbyar.
– Det är massa saker som samverkar och det är inte en bara en parts fel. Bostadsbristen har blivit mer påtaglig säger de som jag har haft kontakt med, säger Roy Melchert, utredare på Sveriges kommuner och landsting (SKL), till Nyheter24.
Det är i Dagens Nyheter som Migrationsverket riktar skarp kritik mot reformen som gjort så att Arbetsförmedlingen numera är ansvarig för att hitta boende och jobb åt nyanlända. Och för kommuner som Sundsvall och Boden blir de överfulla boendena en dyr historia. Medan de som har fått uppehållstillstånd fastnar i väntan på ett permanent boende måste till exempel Sundsvalls kommun stå för bland annat SFI-undervisningen. Den kostnaden blir enligt SKL för dyr för kommunen.
– Därför kräver vi på SKL att staten ska betala för det. Vi anser att det finns det en lucka här som etableringsreformen har skapat.
Hur ska man lösa det här?
– Lösningen måste vara något annat där flera parter hjälps åt. Arbetsförmedlingen måste ha sin del och kommunen måste också ha beredskap för att tajta till processen, säger Roy Melchert.
Nya siffror som DN har tagit fram med hjälp av Arbetsförmedlingen visar även att mer än var tredje arbetslös är utrikesfödd. För sex år sedan var den siffran 22 procent. Finns det något samband med det här?
– Nej det tror jag inte att det har. Många har inte en tydlig yrkesbakgrund när de kommer hit. Om man kollar på tiden efter reformen så kan det säkert vara så att siffran stiger då Arbetsförmedlingen nu skriver in alla. Tidigare gjorde man kanske inte det.
