Fredag 14 Maj
Stockholm

"Det handlar om att slå vakt om mänskliga rättigheter på nätet"

De vill ta strid mot näthatet.
1 av 9
De vill ta strid mot näthatet. Foto: Viktor Adolfsson / Nyheter24 / Faksimil
Nyheter24 träffade två av de som jobbar med Juridikinstitutet.
2 av 9
Nyheter24 träffade två av de som jobbar med Juridikinstitutet. Foto: Viktor Adolfsson / Nyheter24
Studenterna är med och hjälper personer att ta strid mot näthat.
3 av 9
Studenterna är med och hjälper personer att ta strid mot näthat. Foto: Viktor Adolfsson / Nyheter24
Gustav Wiklander.
4 av 9
Gustav Wiklander. Foto: Viktor Adolfsson / Nyheter24
Klara Wessman.
5 av 9
Klara Wessman. Foto: Viktor Adolfsson / Nyheter24
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är initiativtagaren bakom institutet.
6 av 9
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är initiativtagaren bakom institutet. Foto:
Izabella, 14, vågar inte gå till skolan längre.
7 av 9
Izabella, 14, vågar inte gå till skolan längre. Foto: Privat
Några av bilderna som lagts upp på hatkontot mot en minderårig tjej på Instagram.
8 av 9
Några av bilderna som lagts upp på hatkontot mot en minderårig tjej på Instagram. Foto: Faksimil Instagram
Nina Jansdotter, expert på Facebook och kommunikation i sociala medier, hotas på Facebook.
9 av 9
Nina Jansdotter, expert på Facebook och kommunikation i sociala medier, hotas på Facebook. Foto:

Var går gränsen mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten? Vad kan man egentligen göra mot näthatet? Några av de som finns där för att hjälpa till är Juridikinstitutet - som nu fått ny fart tack vare en ny hemsida. Vi lät de titta på tre fall som Nyheter24 tidigare skrivit om.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Vad ska man göra om man drabbas?

– Först och främst ska man polisanmäla. Steg två är att säkra bevisning: ta skärmdumpar, säger Wessman och fortsätter:

– Men man ska inte nöja sig med det. Man ska skriva ut dessa på papper och be en kompis eller liknande att titta på skärmen.

Wiklander fyller i:

– Man garanterar att det här pappret såg ut som på skärmen vid den här tidpunkten.

– Sen får man gärna kontakta oss - så tidigt som möjligt, säger Wessman.

Vad kan man göra exempelvis som förälder?

– Det är viktigt att man uppmärksammar och inte låter de som mobbar en person fortsätta utan att bli emotsagda.

Här kan du själv anmäla näthat på Juridikinstitutets hemsida.

STOCKHOLM. En grupp juridikstuderande ska hjälpa drabbade att ta strid mot hot och kränkningar på nätet. Nu har Juridikinstitutet, ett initiativ från professorn Mårten Schultz, fått en ny hemsida dit man kan söka sig för att få hjälp.

Nyheter24 träffade studenterna Gustav Wiklander och Klara Wessman - två av de som jobbar på sin fritid med projektet. Till vardags studerar de juridik på Stockholms respektive Uppsalas universitet.

– Vi har egentligen två mål - dels så är det att hjälpa personer som har blivit kränkta på nätet men det är också att sprida information och öka medvetenheten om att det är samma regler som gäller på internet som i verkligheten, säger Wessman.

– Det handlar om att slå vakt om mänskliga rättigheter på nätet, fyller Wiklander i.

Tre uppmärksammade fall av näthat

Nyheter24 lät Wiklander och Wessman titta på tre fall av näthat som det skrivits om den senaste tiden. Det handlar om 14-åriga Izabella som inte vågar gå till skolan sedan hon kränkts och förföljts på en sajt. Om Facebookexperten Nina Jansdotter som drabbats av en man som skapar fejkade profiler i hennes namn. Och om en ung tjej på Instagram som drabbats av att någon skapat ett konto bara för att önska livet ur henne.

När det gäller 14-åriga Izabella slås Wessman av följande:

– Man märker hur vuxenvärlden inte agerade. Polisen väcker inte åtal utan lägger ned direkt - skolan tycks inte veta vad de ska göra. Det är något vi ser som ett problem - det saknas kunskap. Många lärare står handfallna inför det här - de vet kanske inte ens att de här forumen existerar.

Det går dock inte att göra speciellt mycket åt rent rättsligt - polisen kan inte åtala minderåriga.

Mannen som skapat falska Jansdotterprofiler har kunnat göra det utan att Facebook kunnat kontrollera eller stoppa det.

– Utgångspunkten är att Facebook inte har något ansvar för det, säger Wiklander.

Det är dessutom ett problem att Facebook inte finns i Sverige och att svensk polis då måste gå via amerikansk motsvarighet för att kunna få ut uppgifter - en process som ofta är meningslös då den ej leder någonstans. Samma sak är det med numera Facebookägda Instagram. Det handlar om att hitta en fysisk person att ställa till svars.

– Vet man vem som ligger bakom kommer man genast i ett bättre läge, säger Wiklander.

"Det går inte att värja sig"

Initiativet till Juridikinstitutet togs av Schultz i februari. Han har länge engagerat sig i frågor som rör den personliga integriteten. Men även de båda studenternas engagemang har växt fram i en tid då nätet blivit en allt viktigare del av våra liv.

– Hatet får sådan enorm spridning till skillnad från i verkliga livet och det kommer in i människors vardagsrum. Det går inte att värja sig. Det har väl blivit ett större problem i och med att sociala medier fått en sådan genomslagskraft, säger Wessman.

Inspirationen kommer från så kallade "legal clinics" i USA där universitet kopplas samman till arbete med verkliga rättsprocesser. Till skillnad från i de fallen är dock Juridikinstitutet helt frikopplat från universiteten.

"Andra rättigheter naggas i kanten"

Vilka brott är det då det handlar om när man diskuterar "näthat"? Främst rör det sig om förtal, förolämpning, ofredande och olaga hot. Men att sätta dit någon för något av det är svårt - och ett av de stora problemen är att människor kan gömma sig bakom hemliga namn och konton.

– Det kokar ned i den avvägning lagstiftningen gör mellan yttrandefriheten och den personliga integriteten, säger Wessman.

Det är just detta som är en av anledningarna till att institutet startades från första början.

– Vi är ju väldigt för yttrandefrihet i Sverige och yttrandefriheten får oftast stå över allting annat. Det är klart att det är jätteviktigt men det sker på bekostnad av att andra rättigheter naggas i kanten, säger Wiklander.

I de allra flesta fall handlar det dock om civilrättsliga mål - det vill säga krav på skadestånd. Det är dessa fall som de hjälper personer att driva. Det kommer med en tydlig fördel när det gäller anonymiteten - men det är samtidigt en nackdel.

– Där är beviskraven lägre än i vid åtal. Samtidigt har vi inte samma möjligheter som polisen att begära ut IP-nummer och liknande, säger Wessman.

En av de vanligaste frågorna de får som blivande jurister är "hur mycket ska man tåla på nätet?". Och svaret är: lika lite som i verkligheten.

– Det spelar ingen roll vilket medium det handlar om - det är samma regler, säger Wiklander.

Kommentera
Kopiera länk
Dela