Måndag 26 Jul
Stockholm

Forskaren om HIV: "Inget genombrott i sikte"

Nyheter24 diskuterade frågor om HIV med Magnus Gisslén, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och professor i infektionssjukdomar vid​ Göteborgs universitet.
Nyheter24 diskuterade frågor om HIV med Magnus Gisslén, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och professor i infektionssjukdomar vid​ Göteborgs universitet. Foto: Johanna Ewald St Michaels

Hur ser forskningen ut kring HIV? Finns det ett vaccin och hur utsatt är en HIV-infekterad person gentemot corona? Det frågade Nyheter24 överläkaren och och professorn Magnus Gisslén.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer

För 25 år sedan räknades HIV som en dödsdom. I dag har forskning om viruset och utveckling av antivirala läkemedel dock gjort att en smittad person faktiskt kan leva ett i stort sett normalt liv.

Det florerar dock fortfarande en hel del myter kring sjukdomen, vilket gör att det än i dag kan vara svårt att veta vad man ska tro på och inte. 

Nyheter24 tog därför kontakt med Magnus Gisslén, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, för att reda ut vad som är sant och vad som är falskt kring infektionen. Finns det exempelvis verkligen ett vaccin mot HIV?

– När HIV upptäcktes i början på 80-talet sa man att om fem år kommer vi ha utvecklat ett vaccin. Sedan visade det sig att det var jättesvårt att utveckla ett vaccin för HIV, till stor del för att det är en kronisk infektion och det kontinuerligt bildas mutationer som gör att viruset ändras lite grann och kan därför undkomma kroppens immunförsvar och på samma sätt undkommer det ett vaccin.

"Långt ifrån ett genombrott"

Gisslén hänvisar till en HIV-studie som gjordes för cirka tio år sedan, som jämförde vaccinerade personer med de som fick placebo. Då var forskarna optimistiska eftersom undersökningen resulterade i en viss skillnad mellan försöksgrupperna.

När studien gjordes på nytt kort därefter, visade det sig inte alls stämma och resan mot ett HIV-vaccin saktade återigen ned:

– Egentligen kan man säga att forskningen står och stampar. Det finns inget genombrott i sikte. Men sen är det ju så att saker och ting kan gå snabbt och att det plötsligt kommer någon upptäckt som ställer saker och ting på ända, men just nu finns det ingen bra vaccinkandidat som man skulle kunna använda.

Använda samma teknik som vid covidvaccinet

Trots att ett vaccin mot HIV ännu inte framtagits, kallar Magnus Gisslén forskningen om HIV för "en av de största medicinska framgångarna inom modern medicin".

Han nämner också att det finns optimism kring att utöka vaccinforskningen med hjälp av samma teknik som använts för att skapa vaccin mot covid-19.

Modern antiretroviral behandling blev tillgänglig i mitten av 1990-talet och innebär att viruset angrips på olika sätt av flera olika läkemedel samtidigt och man kan på så sätt helt hämma HIV:s förmåga att föröka sig.

– Man kan leva ett normalt liv och i princip lika länge som någon som inte har HIV. Man smittar inte och man kan få barn. Det blir som ett normalt liv, fast det krävs att man tar läkemedel varje dag, säger Gisslén.

Fortfarande stigmatiserat

Till Nyheter24 nämner Magnus Gisslén att sjukdomen fortfarande är väldigt stigmatiserande runt om i världen. I vissa länder blir HIV-drabbade personer till och med utstötta i samhället.

– Mycket handlar om, skulle jag säga, dels från början att det var en obotlig sjukdom som vi inte hade några läkemedel mot, vilket gjorde att alla som fick det dog. Det är klart att det skapar en rädsla. Sedan är jag övertygad om att den sexuella spridningsvägen har bidragit till stigmatisering samt det faktum att det drabbade grupper som homosexuella och missbrukare. Men HIV kan drabba alla och den vanligaste smittvägen är ju heterosexuell smitta.

Forskaren nämner också att utvecklingen av läkemedel mot HIV egentligen inte kan bli så mycket bättre, då läkemedlen är i princip hundra procent effektiva. Nu pågår forskning där man försöker modifiera läkemedlen så att smittade personer inte behöver ta medicin varje dag, utan snarare kanske en gång i veckan, varannan månad eller till och med en gång i halvåret.

– På så sätt kanske det minskar stigmatiseringen, att det räcker att komma till mottagningen en gång i halvåret och får en spruta eller vad det nu är och inte bekymras av det resten av tiden. Nyligen har vi faktiskt fått tillgång till läkemedel som kan ges som injektioner varannan månad.

"Finns personer som är botade"

Att ingen person någonsin blivit botad från HIV är en myt. Det berättar Magnus Gisslén för Nyheter24.

– Det finns två, kanske till och med tre personer. När HIV infekterar en cell så binder den till två olika receptorer, CD4 och CCR5. Det finns personer som saknar CCR5-receptorn och dessa personer har ett naturligt skydd mot att bli infekterade av HIV.

Han förklarar att knappt en procent av människor i Skandinavien saknar CCR5-receptorn och att andelen minskar ju längre från Skandinavien man kommer. Forskare spekulerar i att det hänger ihop med tidigare pandemier och att dessa personer haft en fördel att överleva.

– De enstaka personer som botats från HIV har samtidigt haft en allvarlig cancersjukdom som har krävt en stamcellstransplantation, en behandling som framför allt används vid vissa typer av blodcancer.

Han fortsätter:

– Vid stamcellstransplantation, så har man sökt efter givare som har saknat CCR5-receptorn, vilket är ganska svårt att hitta då andra faktorer måste stämma överens med givaren. Vid transplantationen får patienten nya blodbildande stamceller, som tar över och bildar vita blodkroppar som då saknar CCR5-receptorn och inte kan infekteras med HIV, vilket då gör att personerna blivit botade från HIV.

För riskabelt

Att denna typ av behandling ska bli en standardpraxis inom sjukvården, menar Gisslén är i princip omöjligt. Dels med tanke på den ekonomiska aspekten, men också på grund av de höga riskerna som kommer med en benmärgstransplantation.

Han menar dock att dessa fall utgör bevis på att det faktiskt finns möjlighet att bota HIV på något sätt. Samtidigt förklarar Gisslén att den finns diskussioner om huruvida det är värt att satsa alla resurser och pengar på att hitta ett botemedel på HIV, när det faktiskt finns väldigt effektiva mediciner att ta. Han syftar på att många andra sjukdomar, där ingen bra behandling upptäckts, behöver utökad forskning.

HIV och coronavaccin?

Nyheter24 ställde också frågan kring Gissléns rekommendationer för huruvida HIV-smittade bör ta coronavaccin eller inte och hur riskerna ser ut för att bli allvarligt sjuk i covid-19.

– Det finns en del data som tyder på att HIV-infekterade har en något högre risk för att bli svårt sjuka och avlida av covid-19. Men en svårighet är att det också kan finnas andra faktorer än HIV som kan påverka riskerna, exempelvis förekomsten av andra sjukdomar som till exempel diabetes mellitus och även socioekonomiska faktorer. Så det är svårt att utröna vad som är vad i många av de studier som är gjorda.

Han fortsätter:

– Men sammantaget visar studierna på en liten ökad risk att bli svårt sjuk i covid-19, särskilt om man någon gång har haft riktigt dåligt immunförsvar. Jag rekommenderar starkt alla att vaccinera sig. Det finns inga ökade risker att vaccinera sig om man är HIV-infekterad och det som gäller är vaccination som alla andra, avslutar han i intervjun med Nyheter24.

Kommentera
Kopiera länk
Dela