Seriemördaren Hilda Nilsson gjorde sig känd som änglamakerskan på Bruksgatan.
Änglamakerskan på Bruksgatan, Hilda Nilsson, har beskrivits som Sveriges värsta kvinnliga seriemördare. Hon dränkte systematiskt åtta barn. - Foto: Polismuseet/Handout/Kod 10500/TT

Änglamakerskan på Bruksgatan: Mördade och eldade upp åtta barn

Arbetarkvinnan Hilda Nilsson lever ett till synes vanligt liv på Bruksgatan 5 i Helsingborg i början av 1900-talet. Men bakom fasaden döljer sig ond bråd barnadöd, och Hilda ska snart komma att bli en av Sveriges mest avskydda, och värsta, kvinnliga seriemördare.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev

När Hilda Nilsson är 35 år gammal, år 1911, förbjuds all form av upplysning om preventivmedel i Sverige och sedan tidigare råder ett strängt abortförbud.

De utomäktenskapliga, och därmed lågt ansedda, barnen kommer som ett brev på posten – även för Hilda.

Åren innan de kallblodiga morden

I tonåren blir Hilda gravid två gånger med så kallade ”oäkta” barn, men hon förlorar bägge två bara dagar efter att de fötts. 

Efter en tid som hemlös och prostituerad träffar Hilda till slut den ordningssamma och vänlige mannen Gustav Nilsson som har ett välbetalt jobb inom brandkåren, och tillsammans skaffar de en fosterson. 

Hildas liv tycks ta en ny, positiv vändning, men lyckan ska visa sig vara kortvarig.

Hilda Nilsson med familj. Foto: Volgi Archive/Alamy/Stella Pictures

När Gustav drabbas av en ögonskada tvingas han ta ett nytt jobb, med betydligt mindre lön. För att få in några extra slantar i hushållet söker en desperat Hilda efter en ny inkomstkälla och snart börjar planen på att ta emot fosterbarn mot betalning ta form.

Hilda Nilsson blir änglamakerskan 

Vid tiden kan ensamstående kvinnor som fått utomäktenskapliga barn, i regel från medel- eller överklassen, komma i kontakt med fostermammor via annonser i tidningen. Dessa kan, i utbyte mot betalning, ta hand om de oäkta barnen.

När de ensamstående mammorna möter Hilda, som har en välskött lägenhet och välmående fosterson, övertygas de om att deras barn kommer att få en fin och kärleksfull uppväxt på Bruksgatan 5 i Helsingborg. Men de kunde inte ha mer fel. 

Zinkbaljan som Hilda använder vid morden. Foto: Polismuseet/Handout/Kod 10500/TT

År 1915 tar Hilda emot en tio månader gammal flicka som förmodligen insjuknar i kolik. Skriken plågar Hilda, som en dag metodiskt dränker flickan i en zinkbalja – för att sedan elda upp den lilla kroppen i bostadshusets tvättstuga.

Hilda har då blivit vad som under början av 1900-talet kallas för änglamakerska: fostermammor som genom vanvård, eller som i Hildas fall genom mord, tar livet av sina fosterbarn.

Totalt åtta barn möter döden på Bruksgatan 5

Efter att ha dränkt flickan tar Hilda emot sju barn till som går samma mörka öde till mötes. Sex av dem dränks i hemmets badbalja och en av dem kvävs till döds. Samtliga bränns sedan i tvättstugan.

Till de få personer som har kännedom om barnen, och som överhuvudtaget frågar var de tagit vägen, uppger Hilda att de blivit placerade i ett nytt hem. 

Mamman Blenda Henricsson söker efter sin son

Det åttonde barnet som Hilda tar emot är en liten pojke som heter Gunnar, vars mamma Blenda Henricsson betalat en extra stor summa för att kunna bibehålla kontakten med sonen.

Men vid det här laget har Hilda satt barnamorden i system. För att inte väcka misstankar när hon tar emot så pass många barn utger hon sig istället för att vara sin påhittade syster ”Anna Nilsson” när hon hämtar Gunnar från en fosterbarnsförmedlare.

Foto: Polismuseet/Handout/Kod 10500/TT

När Blenda utan framgång försöker få kontakt med ”Anna”, som i ett brev fabricerat av Hilda uppgett att hon flyttat till Gällivare, reser hon till slut till Bruksgatan 5 för att få svar.

Hilda hävdar då att Gunnar dött i kikhosta och att han redan blivit begraven uppe i norr. 

Polisen kontaktas och seriemorden uppdagas

Efter dödsbeskedet kontaktar Blenda prästen i Gällivare för att försäkra sig om att Gunnars grav blir väl omhändertagen. Men hon möts då av ytterligare ett chockerande besked: det finns ingen pojke med namnet Gunnar begraven där.

I hopp om att ett missförstånd uppstått kontaktar Blenda polisen för att försöka hitta sin son. Efter en noggrann beskrivning av händelseförloppet fattar polisen misstankar mot Hilda som kort därpå grips.

Hilda hamnade på fängelset i Landskrona. Foto: Wikimedia Commons

Efter långa förhör erkänner Hilda till slut att hon dödat åtta försvarslösa barn och i juni 1917 döms hon till döden, för sju mord och ett dråp. 

Därmed är hon den sista svensken någonsin att dömas till döden utan benådning. 

Tog sitt eget liv samma dag som straffet omvandlades

Hilda hann dock aldrig bli avrättad. Faktum är att hennes dödsstraff omvandlas till livstids fängelse samma dag, den 10 augusti 1917, som den då 41-åriga Hilda tar sitt eget liv i sin cell – oviss om det nya straffet. 

Källa: Sveriges Radio och Helsingborgs Stadslexikon

/
/
/
/
stats