"Hur lönsam är du, kvinna?"

Den senaste veckan har vi i nästanalla svenska medier kunnat läsa att filmer som klarar Bechdeltestetdragit in allra mest pengar under 2013. Testet går ut på att filmenska innehålla minst två namngivna kvinnor, som pratar med varandra,om något annat än män. Klarar filmen testet, klassas den somjämställd.

På samma temahar vi under de senaste åren flera gånger om fått höra debörsbolag som har flest kvinnliga styrelseledamöter också är merlönsamma än de företag som inte har kvinnor i styrelserna.

Jämställdhet är lönsamt och detfinns alltså pengar att tjäna på att inkludera kvinnor. Somfeminist med en vision om ett samhälle där kvinnor inte hindrasfrån att nå sin fulla potential på grund av sitt kön, borde jagkanske jubla – äntligen ett argument som även män med makt kanförstå! Men istället blir jag matt.

Jag är egentligen för allaargument som för oss närmare visionen om ett jämställt samhälle.Men att anledningen till att kvinnor ska få prata om något annat änmän i filmer eller få komma in i styrelserummen, framförallthandlar om att tjäna mer pengar känns inte bra i magen.

Argument för en jämställd världborde aldrig reduceras till lönsamhet, för det är en mycketviktigare fråga än så. Det handlar om rättvisa, om representationsom speglar samhället och om kompetens som vi inte får gå misteom. Att hälften av jordens befolkning är kvinnor, att kvinnor iSverige är mer välutbildade än män eller att även vi kvinnorinkluderas i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, bordefaktiskt vara nog för att vi ska behandlas lika.

Jämställdhetsfrågan får aldrigförminskas till att i första hand bli ett argument om lönsamhet.Kampen för jämställdhet har alltid, och kommer alltid, handla omen grundläggande syn på människors lika värde och rätt. Det fårvi aldrig glömma bort.