När matpriserna rusade valde många svenskar bort frukt, grönsaker och fisk. I stället ökade inköpen av bland annat läsk. En ny rapport visar att inflationen inte bara slog mot hushållens ekonomi – utan också kan få konsekvenser för folkhälsan.
Under åren 2022–2023 ökade livsmedelspriserna med omkring 25 procent. Enligt forskare vid Lunds universitet är det en ovanligt kraftig prisuppgång i ett historiskt perspektiv.
Klicka här för att följa oss på Google– Senast det skedde var under Koreakriget på 1950-talet, säger Jonas Nordström, forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, till SVT.
Dyra varor ratades i butiken
I rapporten har forskarna analyserat hur konsumenternas matvanor förändrades när priserna på både livsmedel och energi steg kraftigt. Resultatet visar att många hushåll började prioritera bort varor som blivit särskilt dyra.
Färsk fisk, frukt, grönsaker och frysta vegetariska produkter tappade i försäljning, medan billigare alternativ tog större plats i kundkorgarna. Bland annat ökade konsumtionen av läsk och kyckling, som upplevdes som mer prisvärda i jämförelse.
Forskarna menar att förändringarna inte nödvändigtvis beror på smakpreferenser, utan snarare på ekonomiska realiteter. När budgeten krymper blir priset avgörande.
När mjölk kostar mer än läsk
Ett tydligt exempel på hur prisbilden förändrades är relationen mellan mjölk och läsk. Under perioden steg mjölkpriset med omkring 30 procent, medan priset på färsk fisk ökade ännu mer – cirka 35 procent.
– Tittar vi på literpriset så gick mjölk om literpriset på läsk, säger Jonas Nordström.
Att sötade drycker blir billigare än näringsrika baslivsmedel ses som problematiskt ur ett folkhälsoperspektiv. Om konsumtionsmönstret håller i sig över tid kan det öka risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.
Minskad konsumtion mildrade effekten
Samtidigt visar rapporten att den totala livsmedelskonsumtionen minskade under perioden. Det ledde till ett lägre intag av både fett och salt, vilket kan ha bromsat de negativa hälsoeffekterna något.
– Hade vi inte haft den minskningen så hade effekterna på folkhälsan varit ännu större, säger Nordström till SVT.
Slår hårdast mot låginkomsttagare
Rapporten visar också att prisökningarna slog ojämnt. Billigare basvaror ökade mer i pris än dyrare alternativ, vilket drabbade hushåll med små marginaler hårdast. Exempelvis steg priset på köttfärs mer än priset på finare köttdetaljer.
Forskarna menar att utvecklingen riskerar att öka de sociala skillnaderna i hälsa – där ekonomin i allt högre grad avgör vad som hamnar på tallriken.
