För många svenskar har artificell intelligens, ofta förkortat AI, kommit att bli en del av vardagen. Verktyg såsom ChatGPT, Claude och Gemini – bara för att nämna några – används i allt från arbetsuppgifter till dagliga sysslor.
Därför är det kanske inte särskilt förvånande att var fjärde svensk har, eller kan tänka sig att, använda just ett AI-verktyg för att ställa frågor om ett läkemedel de redan tar eller planerar att ta. Det visar nämligen en ny Verian-undersökning genomförd på uppdrag av Apotek Hjärtat.
Samma undersökning visar att 25 procent av svenskarna använt AI, eller kan tänka sig att använda AI, för att ställa frågor om biverkningar eller symtom som de fått av en pågående läkemedelsbehandling. En lika stor andel är beredda att använda AI för att fråga om ett läkemedel på något vis krockar med andra läkemedel eller kosttillskott som man redan tar.
Hela 47 procent litar "i ganska stor utsträckning" på att AI-verktygen ger dem korrekt information kring läkemedel och läkemedelsbehandlingar.
Men här lyfter Annika Svedberg, chefsapotekare på Apotek Hjärtat ett varningens finger.
Om undersökningen
- Undersökningen är genomförd av Verian, på uppdrag av Apotek Hjärtat.
- 4 214 intervjuer med personer ur den svenska allmänheten, i åldrarna 18-84 år, ligger till grund för undersökningens resultat.
- Urvalet är slumpmässigt rekryterat och datainsamlingen gjordes mellan den 5 och 20 januari 2026.
Chefsapotekaren: Det här ska du inte fråga AI
Enligt Annika Svedberg kan det nämligen finnas områden där AI-verktyg inte är lämpliga att använda.
– Det är inte förvånande att många vänder sig till AI, vilket kan fungera bra för generell läkemedelsinformation om källan dubbelkollas, konstaterar hon i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Däremot vill jag avråda från att använda AI för att få råd kring en pågående läkemedelsbehandling eller råd om val av läkemedel, främst på grund av att en sådan medicinsk bedömning behöver vara individuell. Ifall ett AI-verktyg ger felaktiga råd kan det få negativa konsekvenser.
Svedberg lyfter även fram hur många använder sig av sociala medier som en källa till hälsoinformation – något som inte heller är helt oproblematiskt.
– Problemet med att förlita sig på sociala medier är att mycket information som sprids där saknar stöd i forskning, även om de ofta presenteras på ett vetenskapligt sätt. På dessa plattformar prioriteras också ofta snabbförståeligt innehåll, vilket gör att hälsopåståenden och råd riskerar att bli onyanserade, vilseledande och ibland rent av felaktiga.
