Lägg upp fötterna och ta julledigt – jag vet hur det går i nyvalet
Undrar du också hur det kommer att gå i nyvalet? Ingen fara, Nyheter24:s Totte Löfström vet redan hur det kommer att gå, och berättar det gärna.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Totte Löfström är debattchef hos Nyheter24.
Följ honom på Twitter: @tottelofstrom
Ja, den här krönikan är inspirerad av Leif GW Perssons krönika inför riksdagsvalet i höstas. Läs den här.
Nyvalrörelsen börjar med pompa och ståt redan i mitten av januari, men tynar snabbt bort då både politiker och den svenska väljarkåren inser att det som sägs bara är en fattig repris av vad som sades i den förra valrörelsen.
"Ansvar" kommer att vara valrörelsens viktigaste ord, och dagen efter valet kommer så gott som samtliga av Sveriges politiker kollektivt bära skuld för att ha dödat ett tidigare ganska användbart ord. I det stora folkmedvetandet kommer ordet "ansvar" vara ungefär lika innehållslöst som en valaffisch, vilket i förlängningen leder till att Svenska Akademin helt tar bort ordet i nästa utgåva av sin ordlista.
Två veckor innan nyvalet hettar det dock till lite, men då våra partiledare inte kan enas om vad valet handlar om är det få väljare som blir speciellt mycket klokare. Sverigedemokraterna med Mattias Karlsson i spetsen (ja, Jimmie Åkesson är fortsatt sjukskriven och syns endast till ett fåtal gånger under valrörelsen) menar att valet handlar om nivåer på invandring, och det enda de andra partierna kan enas om är att så inte är fallet. Jan Björklund tycker att valet handlar om skolan, Jonas Sjöstedt tycker att valet handlar om vinster i välfärden och Annie Lööf tycker att det handlar om henne. Vad Stefan Löfven tycker vet ingen – allra minst han själv.
De som blir mest glada över nyvalet är Sveriges alla reklamplatssäljare, opinionsinstitut och proffstyckare, dessa inser nämligen ganska snabbt efter att nyvalet har utlysts att både partierna och politikredaktionerna helt plötsligt har fått mångdubbelt så stora budgetar som de annars skulle ha fått - pengar som i slutändan kommer att hamna i deras fickor.
När dammet till slut har lagt sig och valresultatet är klart kommer orimligt många vara orimligt förvånade över hur det blev. Valdeltagandet visar sig vara lågt, och av någon anledning har de svenska väljarna röstat nästan exakt likadant som de röstade förra gången, med undantaget att så gott som samtliga partier har tappat väljare till Sverigedemokraterna. SD blir så klart överlyckliga över succésiffrorna 18 %, och tolkar detta som att de garanterat kommer att få inflytande i den nya regeringen.
Glädjen blir dock kortvarig då de demokratiska partierna snabbt deklarerar att så inte är fallet, och efter långa och segdragna regeringsförhandlingar inser alla inblandade att det inte kommer att få att bilda regering den här gången heller – en insikt så nedslående att Sossarna och Moderaterna till slut deklarerar att de kommer att samregera "för att ta ansvar för Sverige". Efter en ganska knackig start upptäcker de dock att de tycker ganska lika om saker, och den nya regeringen blir trots omständigheterna rätt handlingskraftig.
Jag hoppas att ni som har oroat er känner er lugnare nu, lutar er tillbaka och tar lite julledigt. Och om du tvivlar; kom tillbaka i mars så får vi se hur väl det stämde.
