Att köra elbil blir allt vanligare i Sverige – men det är inte alla delar av landet som hänger med i utvecklingen. Samtidigt som antalet laddbara bilar ökar kraftigt, ställs högre krav på att infrastrukturen faktiskt klarar av trycket.
Vissa kommuner och städer lyckas hålla jämna steg – medan andra halkar efter rejält. Bor du i en bra elbilsstad?
Klicka här för att följa oss på Google
Stora skillnader i landet med laddplatser
Riksförbundet M Sverige har återigen granskat hur Sveriges kommuner ligger till när det gäller laddinfrastruktur. Årets analys bygger på det nya EU-direktivet AFIR, som mäter laddkapacitet på ett mer avancerat sätt än tidigare.
Tidigare användes ett enklare mått – antal laddbara bilar per laddstolpe. Men sedan 2025 vägs i stället kapaciteten i megawatt ihop med olika värden för elbilar och laddhybrider.
– 2026 är första året vi kan jämföra med föregående års siffror. Det är förstås viktigt att kommunerna fortsätter att bygga ut med fler laddstolpar eftersom antalet elbilar hela tiden blir fler, och det är det behovet vi kartlägger, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige, i rapporten.
Kommunerna som klarar sig bäst
Många kommuner lever faktiskt upp till kraven enligt AFIR – och vissa lyckas även hålla jämna steg mellan ökningen av elbilar och utbyggnaden av laddning. Ett exempel är Upplands-Bro, där både antalet laddbara bilar och laddinfrastrukturen ökat med 27 procent – ett slags balans som anses vara ett riktmärke.
Det är dessa kommuner som i praktiken kan ses som Sveriges "bästa" platser för elbil, där tillgång och efterfrågan utvecklas i takt.
Flera kommuner halkar efter
Samtidigt visar rapporten att långt ifrån alla lyckas. Hela 89 kommuner har inte byggt ut laddmöjligheterna i samma takt som antalet laddbara bilar ökat. Och i vissa fall går utvecklingen till och med bakåt.
– Hela 25 av landets kommuner har ingen eller till och med negativ utbyggnad jämfört med 2025, fortsätter Stjernvall.
Vilka kommuner får underkänt?
En rad kommuner klarar inte kraven enligt AFIR-direktivet för 2026. Bland dessa finns både större och mindre kommuner, enligt M Sverige.
– Det finns några som är sämst i klassen. Både Solna och Nacka är stora kommuner och saknar mycket effekt, hela 16 respektive 10 megawatt, fortsätter han.
Sämsta kommunerna med elbilsladdning:
- Solna,
- Nacka,
- Vallentuna,
- Vaxholm,
- Danderyd,
- Svedala,
- Bollebygd,
- Herrljunga,
- Öckerö,
- Habo,
- Fagersta,
- Svalöv,
- Degerfors,
- Svenljunga,
- Forshaga,
- Gnesta,
- Oxelösund,
- Bjurholm,
- Ljusnarsberg.
Källa: Riksförbundet M Sverige
Minskad eller obefintlig utbyggnad
Dessutom finns det 25 kommuner där laddinfrastrukturen inte har byggts ut alls – eller till och med minskat sedan 2025. Bland dessa finns exempelvis Ragunda, Markaryd, Sölvesborg, Kiruna, Haparanda och Katrineholm.
I vissa mindre kommuner, som Herrljunga och Fagersta, har situationen blivit extra problematisk: där har antalet elbilar ökat med 24 till 25 procent, samtidigt som laddkapaciteten minskat.
Riskerar att bryta mot EU-krav
Att ha tillräcklig laddkapacitet handlar inte bara om bekvämlighet – utan också om lagkrav och framtida utveckling. Allt fler verksamheter, som hemtjänst och tjänstebilsflottor, är redan beroende av eldrivna fordon. Kommuner som inte bygger ut riskerar därför att halka efter både ekonomiskt och praktiskt.
Vissa kommuner kan bryta mot EU:s regler, vilket kan göra att de får kritik från svenska myndigheter eller EU-kommissionen, menar Carl-Erik Stjernvall.
