Kriget i Mellanöstern har skakat om världens energimarknader – och nu märks effekterna även i Sverige. När transporter genom det viktiga Hormuzsundet har störts har priset på olja pressats upp, samtidigt som oron vuxit för hur länge leveranserna av drivmedel kan fungera som vanligt.
I dag har Sverige ingen brist på bensin eller diesel, men myndigheter varnar för att läget är ansträngt och att det kan förändras snabbt om konflikten fortsätter. För svenska bilister handlar det därför inte bara om högre priser vid pumpen.
Hur mycket dyrare kan det bli, vilka drabbas först – och hur långt kan det här egentligen gå? Nyheter24 reder ut allt du behöver veta.
Kan bensin och diesel ta slut i Sverige?
Svaret är lite komplicerat. En av förklaringarna till att Sverige inte står i ett akut krisläge är att vi generellt inte köper olja eller oljeprodukter just genom Hormuzsundet. Det har gett ett visst andrum. Men Energimyndigheten har samtidigt varnat för att de sista leveranserna som lämnade Mellanöstern innan konflikten bröt ut, anländer till Europa under april – och att uteblivna leveranser därefter kan bli mer kännbara.
Det är också därför utvecklingen är så svår att avfärda som en tillfällig prischock. Lageravtappningen från medlemsländerna är en viktig buffert, enligt Internationella energiorganet IEA, men samtidigt är det en tillfällig lösning. För att minska trycket på energipriserna och förbättra tillgången krävs det att trafiken genom Hormuzsundet drar igång igen.
Därför är diesel känsligare än bensin
Allt talar inte för att bensin och diesel påverkas exakt likadant. Energimyndigheten pekar uttryckligen ut diesel och flygbränsle som de bränslen i Europa som kan påverkas mest, eftersom en stor andel normalt importeras från Mellanöstern.
Det gör diesel till en särskilt känslig fråga för Sverige. Och det berör inte bara landets bilister.
Åkerier, jordbruk, byggsektorn och delar av industrin är betydligt mer beroende av diesel än av bensin. Om diesel blir dyrare eller svårare att få fram slår det därför bredare i ekonomin än vad många först tänker på. Det kan i nästa led märkas i allt från transporter till matpriser och kostnaden för varor som är beroende av plast och kemikalier. Enligt SVT har effekter redan setts i kemi- och plastindustrin på den europeiska kontinenten.
Det kan pressa ned bränslepriset
Det är heller inte självklart att utvecklingen bara går åt ett håll. Regeringen har lagt fram ett förslag om att skatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas till EU:s miniminivå under perioden mellan den 1 maj och 30 september 2026. Bensinpriset kan då bli omkring en krona lägre per liter än det annars skulle ha varit, medan diesel väntas bli cirka 40 öre billigare, enligt SVT.
Regeringen har även beslutat att Sverige ska delta i IEA:s samordnade lageravtappning. Energimyndigheten genomför den svenska delen mellan 2 april och 30 juni. Den svenska volymen motsvarar ungefär 14 dagars lager, och syftet är att dämpa konsekvenserna på marknaden när leveranserna störs.
Med andra ord: det finns åtgärder som kan bromsa prisuppgången eller minska risken för en snabb bristsituation. Men det är inte samma sak som att läget är löst. Om oron i Mellanöstern drar ut på tiden kan både pumppriser och osäkerhet ligga kvar betydligt längre än många hoppats.
Risk för ransonering – vad innebär egentligen det?
Det mest laddade ordet i hela diskussionen är ransonering, något Nyheter24 tidigare rapporterat om.
Där gäller det att hålla isär risk och beslut, för någon ransonering är inte införd i Sverige. Men regeringen kan besluta om ransonering av drivmedel om myndigheten bedömer att en akut brist kan uppstå och inte kan lösas på annat sätt.
Innan dess finns andra sätt att lösa det, som att minska biltrafiken, frivilliga överenskommelser och prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
Därför ser riskerna större ut nu
Det är också här som tonläget i omvärldsbevakningen har skärpts. Det menar åtminstone experterna.
– Förmodligen är vi där redan i juni. Det är så pass stora volymer på oljemarknaden som är borta, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer till SVT Nyheter.
Citis globala energistrateg Eric Lee varnar också för att oljepriset kan bita sig fast på en högre nivå betydligt längre än själva den akuta krisfasen.
– Oljepriset kommer sannolikt att fortsätta vara förhöjt i två år, kanske tre, jämfört med utsikterna före kriget, säger han till Dagens Industri.
Han tror att ett fortsatt låst läge efter maj kan driva Brentoljan rejält högre.
Vad betyder det för svenska bilister?
För den som står vid pumpen i Sverige handlar frågan därför inte bara om vad litern kostar i dag. Den större frågan är hur länge osäkerheten blir kvar. På kort sikt talar mycket för fortsatt höga priser, särskilt på diesel. På lite längre sikt avgörs mycket av om oljeflödena genom Hormuzsundet normaliseras, hur väl lageravtappningarna fungerar och om regeringen väljer fler åtgärder för att dämpa efterfrågan eller sänka kostnaden.
Det svenska läget är fortfarande stabilt – samtidigt som flera av de mekanismer som brukar föregå en verklig drivmedelskris redan är i rörelse.
