Nästan var tredje kilometer på statlig väg i Sverige är i så dåligt skick att den inte når upp till en "tillfredsställande" nivå. För bilister betyder allt från skumpigare resor till dyra skador på bilen.
Ny statistik visar nämligen också att det skiljer sig rejält beroende var man kör i landet.
Var tredje kilometer på svenska vägar håller inte måttet
Slitna vägbanor, spår i asfalten och ojämna underlag är vardag för många svenska bilister. Enligt Trafikverkets vägdata för 2025, som sammanställts av Transportföretagen i tjänsten Våra Vägar, är 32 procent av landets statliga vägar i dåligt eller mycket dåligt skick. Samtidigt bedöms 40 procent vara i bra eller mycket bra skick. Det visar att vägstandarden varierar kraftigt beroende på var i landet du kör.
Det märks inte bara i ratten
Dåliga vägar handlar inte bara om att bilresan blir skumpigare. När vägen är sliten kan det också påverka trafiksäkerheten. Spårbildning kan göra bilen svårare att styra och öka risken för vattenplaning, samtidigt som ojämn asfalt och plötsliga gupp kan tvinga förare till snabba manövrar.
På vägar med kraftig nedbrytning kan det helt enkelt bli svårare att hålla kontroll över bilen.
Problemen blir värre på våren
För många bilister märks problemen extra tydligt efter vintern.
Trafikverket beskriver att potthål ofta uppstår när vatten tränger ner i sprickor i vägen, fryser till is och sedan expanderar. När temperaturen växlar mellan minus och plus kan asfalten spricka sönder och vägbanan försämras snabbt.
– Potthål är ett typiskt lokalt problem som de flesta bilister känner igen, och det är lätt att förstå varför. Ett djupt hål i asfalten kan dyka upp utan förvarning och orsaka både skador på bilen och farliga situationer i trafiken. Det är extra viktigt att hålla ett öga på vägbanan under våren när tjälen släpper, särskilt på mindre lokala vägar, säger Mats Norrman, produktspecialist bil på Svedea, i ett pressmeddelande.
Kan bli dyrt för bilägare
När bilen kör över ett potthål eller en kraftig ojämnhet är det ofta däck, fälgar och fjädring som får ta smällen, något Nyheter24 tidigare skrivit om.
I vissa fall märks skadan direkt, till exempel genom punktering eller en bucklig fälg. I andra fall handlar det om slitage på styrning och fjädring som byggs upp över tid och kan bli dyrt att reparera.
Det är just därför slitna vägar inte bara är ett irritationsmoment – utan också något som kan slå direkt mot plånboken.
Det här kan skadas på bilen
Skador efter dåliga vägar kan se olika ut. Det kan handla om allt från punkterade däck och skadade fälgar till problem med hjulupphängning, fjädring och styrning. Ju oftare bilen utsätts för hårda smällar från vägbanan, desto större blir risken att slitaget märks senare.
För den som pendlar mycket eller kör långa sträckor på mindre vägar kan det därför bli särskilt kännbart.
Bor du här? Här är vägarna absolut värst
Det mest intressanta är förstås var i landet vägarna är som sämst.
Enligt datan är det Östergötland som sticker ut allra mest. Där klassas 47 procent av de statliga vägarna som dåliga eller mycket dåliga. Länet har 44 procent vägar i dåligt skick och 3 procent i mycket dåligt skick, alltså totalt 47 procent. Även Västra Götaland hör till de län som ligger högt, med totalt 39 procent dåliga eller mycket dåliga vägar.
Fler län som nämns med sämst vägar är Stockholms län, Västerbotten och Dalarna.
Här är vägarna i bättre skick
Samtidigt finns det delar av landet där läget ser betydligt bättre ut.
Kalmar län, Skåne, Gotland, Örebro län och Västmanland är län som kammar hem förstaplatserna med lägst andel vägar i dåligt eller mycket dåligt skick. Gotland har 23 procent vägar i dåligt eller mycket dåligt skick.
Det här betyder dock inte att bilisterna slipper skador från potthål helt och hållet, men det visar att skillnaderna mellan länen är stora.
Skillnaderna riskerar att bestå
Ett annat problem som pekas ut i analysen är att vägunderhållet har varit eftersatt under lång tid. Läget för de statliga vägarna på nationell nivå har förbättrats något jämfört med tidigare år, och att underhållsskulden för vägbeläggning uppskattas till 8,1 miljarder kronor 2025.
Men även om utvecklingen på riksnivå går åt rätt håll märks problemen fortfarande tydligt i flera län.
– Vägarna är en grundläggande infrastruktur som vi är helt beroende av i vardagen och underhållsskulden har byggts upp under lång tid. För att vända utvecklingen krävs inte bara akuta lagningar utan ett mer långsiktigt och förebyggande underhåll. Annars riskerar vi att kostnaderna, både för samhället och för den enskilde bilisten, fortsätter att öka, avslutar Mats Norrman i pressmeddelandet.
