Visitationszonerna kritiseras: ”Finns inget belägg”
Regeringen har mött mycket kritik efter att de godkänt klädstil som en grund för visitering. Den 28 mars kommer visitationszoner att införas i Sverige och Nyheter24 har pratat med Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders, om hur detta kan påverka polisarbetet.
Under torsdagen den 8 februari berättade regeringen att visitationszoner kommer att införas från och med den 28 mars. Polisen kommer själva få rätt att upprätta om tillfälliga visitationszoner, som högst gäller i två veckor men som alltid kan förnyas.
Följarna rasar på Martin Melin: ”Så patetisk”
Klädstil som grund för visitering: "Inte ovanligt"
Regeringen lade även fram att klädsel kan komma att bli en grund för visitering. Aida Samani, senior jurist på Civil Rights Defenders, berättar att det inte är ovanligt att poliser lägger märke till klädsel.
– Det är inte ovanligt att klädsel är en av flera faktorer som vägs in när poliser bedömer om de ska kontrollera en person, berättar hon för Nyheter24.
Samani förklarar att det är visitationszonerna i sig som kan vara problematiska. Inte bara för den som blir visiterad, utan även för polisen.
I Danmark, där man har infört visitationszoner, har ingen utvärdering genomförts.
– Det finns inget belägg för att kriminaliteten minskar med visitationszoner, berättar Samani.
Svensk polis har mer omfattande befogenheter att visitera en person, till skillnad från den danska polisen. Detta har gjort att få tror att visitationszonerna kommer ha någon större inverkan på kriminaliteten.
– Därför anser inte ens utredaren att förslaget om visitationszoner kommer att ha någon större effekt.
Juristen: Visitationszoner försvårar polisarbetet
Aida Samani tror att visitationszoner kommer att försvåra polisarbetet, eftersom personer som drabbas av återkommande visiteringar kan riskera förlora sitt förtroende för polisen. Även kriminologen Felipe Estrada Dörne tror att visitationszoner kommer försämra polisarbetet.
För Nyheter24 berättar Samani att godtyckliga poliskontroller kan komma att leda till diskriminerande kontroller.
– Ett system som öppnar upp för godtyckliga polisingripanden leder till fler omotiverade och diskriminerande kontroller, vilket i sin tur leder till att förtroendet för polisen undergrävs. Det gäller särskilt personer som återkommande drabbas av sådana kontroller, säger Samani och fortsätter:
– I slutändan försvårar det för polisens möjligheter att bekämpa brott.
