Nyheter24
Annons

Ali Khameneis järnhand – lämnar Iran i maktvakuum

Publicerad: 1 mars 2026, kl. 07:25
Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, här på en bild från februari i år. Foto: Ali Khameneis kansli via AP/TT
Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfrittPrenumerera

Vakuumet som uppstod när ayatolla Ruhollah Khomeini, grundare till den islamiska republiken Iran, avled 1989 var enormt.

Utan tydlig efterträdare till den högsta ledaren var den islamiska staten som bildats efter revolutionen 1979 i skört skick.

Khamenei satt då som president och hade egentligen inte den religiösa titel som krävdes för att axla det andliga och politiska ledarskapet som posten innebär. Men han bedömdes ändå vara den bästa kandidaten, och konstitutionen som skissats fram av Khomeini ändrades till Ali Khameneis fördel.

Mordförsök gav tyngd

Strax före Khamenei blev president 1981 utsattes han för ett bombattentat av den väpnade oppositionsrörelsen Folkets mujahedin. Han undkom med livet i behåll men med högerarmen så skadad att han aldrig kunde använda den igen. Men mordförsöket gav honom ändå viss tyngd bland det högsta ledarskapet.

Annons

Sju år därefter genomfördes en av de värsta episoderna i Irans nutidshistoria. På order av ayatolla Khomeini, och med Khamenei som president, avrättades tusentals medlemmar av Folkets mujahedin och andra oppositionella grupper i iranska fängelser.

Efter att han tagit över positionen som ayatolla och högsta ledare – med nästintill allsmäktig makt över samtliga instanser och organ i Iran – har Khamenei fortsatt att hålla den strikta islamiska linje som företrädaren skapat.

Han ruckade till exempel aldrig på det hårt kritiserade slöjtvång som Khomeini försatte Irans kvinnor under efter revolutionen, vilket kom att bli symbol både för regimens makt och förtryck.

Brutalt våld

De som protesterat har slagits ned med brutalt våld.

Annons

Kvällen den 8 januari i år blockerade regimen tillgång till internet och telefoni. Därefter började säkerhetsstyrkor skjuta skarpt. Tusentals demonstranter och andra civila, enligt vissa siffror tiotusentals, mördades runt om i Iran under några dagar.

Med religiösa tal riktade till följeslagarna – och hot om våld riktat mot de oppositionella – lyckades Khamenei hålla den islamiska revolutionens ideologier vid liv och dessutom utöka Irans inflytande i regionen, med hjälp av ofta terrorklassade milisrörelser i bland annat Libanon, Irak och Jemen.

Trots massiva folkresningar vid flera tillfällen, som under 2022 då stora delar av Irans ungdomar gick ut på gatorna och krävde regimskifte under parollen "kvinna, liv, frihet", har han inte vikt sig en tum, oansett sin allt högre ålder och rykten om sviktande hälsa.

När Ali Khamenei dödats, 86 år gammal, står Iran likt 1989 återigen i ett maktvakuum som troligtvis blir svårt att fylla.

Fakta: All makt utgår från ayatollan

(TT)

Makten i Iran utgår från den högste ledaren, som ses som en ställföreträdare för den tolfte imamen som enligt shiitisk islam försvann på 800-talet och väntas återvända en dag.

Den högste ledaren väljs av det så kallade expertrådet, som formellt också kan avsätta honom. Expertrådet består av drygt 80 skriftlärda som utses i allmänna val vart åttonde år – men alla kandidater måste först godkännas av det så kallade väktarrådet, av vilka sex av tolv ledamöter utses av den högste ledaren själv.

Resten av väktarrådet tillsätts av Irans högsta åklagare (som högste ledaren väljer) och godkänns sedan av parlamentet. Men alla som kandiderar till parlamentet och presidentposten måste godkännas av väktarrådet.

Den högste ledaren är överbefälhavare och tillsätter alla ledande poster inom rättsväsendet, statliga medier och det så kallade medlarrådet, som ska medla i tvister mellan parlamentet och väktarrådet. Han har också vetorätt över alla viktiga beslut som fattas i landet.

Källa: UI, Uppsala universitet

Kommentarer

Annons
Annons
Annons