En ny kapprustning pågår ovanför våra huvuden. När hoten i rymden ökar skyndar Sverige på planerna för egna satelliter.
Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman säger i en intervju med Officerstidningen att rymddomänen blivit allt viktigare, både för militära operationer och för samhället i stort.
Första satelliterna kan komma under 2026
Försvarsmakten har tidigare haft som mål att ha egna operativa satelliter först 2030. Men den tidsplanen har flyttats fram. Enligt Sundeman är fokus nu att bygga upp en egen svensk förmåga betydligt snabbare, och enligt Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, ska de första av ett tiotal svenska satelliter börja levereras under 2026, med fortsatta leveranser fram till 2028.
– Redan under året så kommer de första att sändas upp, säger Sundeman i intervjun med Officerstidningen.
Bakom satsningen finns avtal som FMV tecknat med det amerikanska bolaget Planet Labs och finska ICEYE. Tanken är att satelliterna ska ge Försvarsmakten bättre spaning, övervakning och lägesbild, och samtidigt stärka både Sveriges och Natos förmåga i rymddomänen.
Sverige ser flera hot i rymden
I intervjun pekar Sundeman ut flera typer av hot mot kritisk rymdinfrastruktur.
Det handlar om cyberattacker, elektronisk krigföring mot länkar och signaler, men också om fysisk påverkan mot både satelliter och markbaserade delar av systemen. Försvarsmakten bygger därför inte bara upp själva satellitförmågan, utan också en gemensam rymdlägesbild för att kunna följa vad som rör sig nära egna och allierades satelliter.
– Det som färgar domänen generellt är den enormt snabba tekniska utvecklingen, säger Sundeman.
Han beskriver också hur arbetet allt mer måste ske tillsammans med allierade, eftersom rymden blivit en viktig del av både Sveriges eget försvar och Natos samlade förmåga. Försvarsmakten bedömer samtidigt att egna satelliter också kan bli mål i både väpnad konflikt och hybridkrigföring.
Därför trappar Sverige upp satsningen i rymden
Sveriges rymdsatsning är inte bara teknikutveckling – den är också en del av regeringens säkerhetspolitik.
Regeringen ser rymden som en strategisk domän där både Nato, EU och Sverige måste bli starkare.
Därför vill regeringen bygga upp fler rymdförmågor för totalförsvaret och krisberedskapen. I den inriktningen ingår också satsningar på flera satelliter för spaning och övervakning, som ska stärka Sveriges förmåga i och genom rymden.
"Rymden har en viktig och växande betydelse för många samhällsfunktioner och för det säkerhetspolitiska världsläget", skrev regeringen i ett pressmeddelande när Ulf Kristersson besökte den svenska rymdbasen Esrange Space Center.
Så kan satsningen påverka Sverige
På kort sikt märks satsningen främst i att Försvarsmakten får snabbare tillgång till nya övervaknings- och spaningsresurser.
På längre sikt är tanken att Sverige ska kunna se längre, agera snabbare och få en bättre lägesbild av utvecklingen i närområdet, inklusive hur Ryssland och andra aktörer agerar. Försvarsmakten beskriver 2026 som ett viktigt leveransår för den operativa förmågan i rymden.
– Det här är ett bevis på att 2026 kommer bli ett leveransens år vad gäller ökad operativ förmåga, säger Sundeman.
