Regeringen vill skärpa reglerna för folkbokföring och identitetskontroller i Sverige.
I en ny lagrådsremiss föreslås bland annat att Skatteverket ska få större möjligheter att använda fingeravtryck och ansiktsbilder för att kontrollera identiteter. Samtidigt vill regeringen införa ett nytt brott för den som hjälper till med felaktig folkbokföring.
Om förslaget går igenom kan de nya reglerna börja gälla den 1 december 2026.
Därför vill regeringen ändra reglerna
Folkbokföringen påverkar mycket i vardagen. Den ligger till grund för bland annat var du är skriven, vilken kommun du tillhör och vilka myndighetsbeslut som kan kopplas till dig. Om uppgifter är fel kan det få stora följder, både för enskilda personer och för samhället i stort.
Regeringen menar att felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk i dag används för att begå brott, fuska till sig pengar och utnyttja välfärdssystemen.
– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande.
Skatteverket kan få använda fingeravtryck och ansiktsbilder
En av de största förändringarna i förslaget är att Skatteverket ska få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar om fingeravtryck, ansiktsbilder och biometriska uppgifter som kan tas fram ur dessa.
Tanken är att det ska bli svårare att använda falska identiteter eller att uppträda som någon annan inför myndigheter.
– Med starkare verktyg mot identitetsmissbruk kan vi motverka bedrägerier, bidragsfusk och välfärdsbrott. Med hjälp av ansiktsbilder och fingeravtryck kan myndigheterna säkerställa att personen de möter också är den som han eller hon utger sig för att vara, säger civilminister Erik Slottner i ett pressmeddelande.
I grunden handlar det om att myndigheter ska få bättre möjligheter att kontrollera om rätt person faktiskt står framför dem.
Flera myndigheter kan få jämföra uppgifter
Regeringen vill också att Skatteverket och Migrationsverket ska kunna jämföra fingeravtryck och ansiktsbilder med varandra i sina verksamheter. Även Polismyndigheten och passmyndigheter föreslås i vissa fall få möjlighet att jämföra uppgifter med det som finns registrerat hos Skatteverket.
Syftet är att upptäcka falska identiteter snabbare och att försvåra för den som försöker använda flera olika identiteter.
Nytt brott föreslås: främjande av oriktig folkbokföring
Samtidigt föreslår regeringen ett helt nytt brott: Främjande av oriktig folkbokföring.
Det betyder i praktiken att det ska kunna bli straffbart att medvetet hjälpa till så att någon folkbokförs på fel adress eller med fel uppgifter. Det kan till exempel handla om att någon lämnar uppgifter som gör att en person skrivs på en plats där han eller hon egentligen inte bor.
Regeringen vill med det nya brottet komma åt personer som inte själva folkbokför sig fel, men som ändå hjälper till att fusket kan ske.
Vad kan det här betyda i praktiken?
För dig märks förslaget kanske främst genom att identitetskontroller kan bli skarpare i kontakter med myndigheter. För den som har korrekta uppgifter behöver det i praktiken inte innebära någon större förändring i vardagen.
Men för den som försöker använda falsk identitet, folkbokföra sig fel eller hjälpa andra att göra det kan reglerna bli betydligt tuffare.
När kan lagen börja gälla?
Om förslaget blir verklighet vill regeringen att reglerna ska börja gälla den 1 december 2026.
