Ordförande Jörgen Berglund konstaterar att det finns ”ett antal avvikande meningar”, men att samtliga åtta partier står bakom rapporten som helhet.
— Det är ett styrkebesked, säger han på en presskonferens.
Berglund pekar på en oförutsägbar och hård retorik från Donald Trumps regering i USA, som innebär att europeiska Natoländer måste ta större ansvar för det konventionella försvaret av Europa.
— Europas relation med USA har förändrats, säger han.
Enligt Försvarsberedningen finns en risk för snabb försämring av det säkerhetspolitiska läget.
”Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade”, skriver de i sin rapport.
Leveransförseningar
Den geopolitiska maktkampen har tilltagit sedan försvarsbeslutet antogs i december 2024 – med märkbara konsekvenser såväl globalt som i Sveriges närområde, enligt rapporten.
”Flera stater både regionalt och globalt bryter öppet mot internationella normer och delar av den regelbaserade världsordningen. Multilaterala samarbeten och institutioner undergrävs”, skriver beredningen.
Försvarsberedningen lägger i rapporten fram ett antal förslag för att undanröja hinder för materielförsörjning i stora volymer inför och under pågående krig.
En anpassad riskfördelning mellan stat och försvarsföretag kan vara ett verktyg. Beredningen föreslår även möjliga garantier eller lån till svenska företag.
Samtidigt lyfter de problem med leveransförseningar.
”Brist på kompetens”
”Kvalitetsbrister och brist på kompetens vid försvarsindustrin måste åtgärdas av leverantörerna, och leverantörsbasen behöver breddas av FMV (Försvarets materielverk) för att minska risken för leveransstörningar”, skriver beredningen.
”Försvarsberedningen bedömer att det kan finnas skäl att se över om mer omfattande avtalsbrott bör få negativa konsekvenser för försvarsindustrin och att även ge FMV i uppdrag att förbättra sina prognosverktyg”, tillägger beredningen.
I sin analys av hotbilden lyfter Försvarsberedningen fram hybrida hot och angrepp från ryska aktörer. Enligt beredningen visar Ryssland ”allt större riskbenägenhet och vårdslöshet”.
”Sveriges motståndskraft måste stärkas ytterligare. För detta krävs att förmågan i både det civila och det militära försvaret fortsätter att öka skyndsamt.”
