Stockholm

Kina – världens mest övervakade land

Besökare tar bilder på Himmelska fridens torg, under en mängd övervakningskameror. Arkivbild.
Besökare tar bilder på Himmelska fridens torg, under en mängd övervakningskameror. Arkivbild. Foto: TT

Övervakningskameror, appar, kreditkortskontroll och internetcensur.Kina håller under auktoritäre ledaren Xi Jinping strikt koll på sin befolkning.


Fakta: Protesterna mot coronarestriktionerna

Förra veckan omkom tio personer i en lägenhetsbrand i staden Ürümqi i provinsen Xinjiang. Branden ses som en utlösande faktor till de protester som sedan dess har utbrutit mot Kinas strikta nollcovidpolitik, då det från många håll antytts att räddningsarbetet försvårades på grund av coronarestriktionerna.

Kina har som enda land i världen fortfarande en stenhård nollcovidlinje, där enstaka smittofall leder till strikta nedstängningar.

Under helgen spreds protesterna till flera platser i den hårda diktaturen, där det annars är sällsynt med protester på öppen gata.

På grund av landets hårda censur har många bland annat demonstrerat genom att hålla upp blanka pappersark och använda sig av sarkasm, som inte är lika lätt för censuren att slå ned på.

De senaste dagarna har det rapporterats om stor polisnärvaro vid protesterna och filmklipp och bilder visar bland annat människor som grips.

I tisdags meddelade myndigheterna i huvudstaden Peking att vissa virusrestriktioner ska lättas och att vaccinationstakten ska ökas för äldre, vilket ses som att myndigheterna kan tänka sig att göra eftergifter med anledning av demonstrationerna.

De personer som deltar i demonstrationerna mot Kinas strikta covidpolitik gör det knappast obemärkt i det hårt övervakade landet.

Runt hälften av alla övervakningskameror i världen finns i Kina, och landet brukar beskrivas som världens mest övervakade. Den troligaste anledningen till att regimen går så långt för att kontrollera befolkningen är enligt Niklas Swanström, chef för tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP), att styret befarar att invånarna inte är helt nöjda med det politiska systemet.

— Man känner sig ganska otrygg i sin popularitet hos befolkningen, säger han.

Kritik mot kontrollen

Den senaste tidens protester riktas mot landets strikta covidrestriktioner och nedstängningar, men i samband med det har kritik också uttalats mot övervakningen och kontrollen av individen, bland annat genom de vita pappersark som har blivit en symbol för proteströrelsen.

Övervakningskamerorna i Kina, som uppskattas uppgå till hundratals miljoner i antal, är den mest synliga delen av övervakningen av landets drygt 1,4 miljarder invånare. Men även i meddelandetjänsten Wechat och sociala medie-tjänsten Weibo kontrolleras användarna. Enligt kinesisk lag är apparna tvungna att lämna över all information som skrivs där till staten.

— Sedan följer man även kreditkorten, där staten kan se vad du köper som individ, och det förs in i det sociala rankningssystemet. Köper du fel saker eller befinner dig på fel plats, då får du minuspoäng och gör du bra saker så får du pluspoäng och då hamnar man högre upp.

Begränsningar

Den som får dåliga poäng i rankningen kan drabbas av begränsningar när det gäller resor och jobb, medan en bra rankning tvärtom kan leda till fördelar i dagens Kina.

— Det är ett sätt för staten att se vart man är på väg. Om de ser en nedåtgående trend kanske de vill prata med personen, eller dess arbetsgivare. Man poängsätts helt enkelt, säger Niklas Swanström.

Den omfattande kontrollen av invånarna skulle inte vara möjlig om landet inte låg i framkant när det gäller teknisk kapacitet, bland annat ansiktsigenkänning och appar som lanserats under pandemin, där övervakningen har kunnat stärkas ytterligare.

Men med alla uppgifter som samlas in av staten måste dock en del falla mellan stolarna. Med de mängderna information finns det ingen möjlighet att kontrollera allt, bedömer Swanström.

Mäktig poliskår

I början av veckan har polisnärvaron varit massiv i många städer, vilket rapporteras ha lett till minskade protester mot covidrestriktionerna. Men även om poliskåren är stor och mäktig tror Swanström att det inom den kinesiska regeringen också finns en medvetenhet om att det inte går att förbjuda opposition helt.

Nu lägger regeringen i Peking skulden på lokala myndigheter för att coronarestriktionerna har varit så hårda. Antagligen kommer delar av demonstranternas krav att tillmötesgås, men i så fall är det de lokala myndigheterna som kommer att ta på sig ansvaret i stället för regeringen – som säger sig inte ha gjort något fel, säger Niklas Swanström.

— Man måste sockra på något sätt, det är inte bara hot som hjälper. Det funkar till en viss gräns men inte hela vägen. Så jag tror att vi kommer att se ett par steg tillbaka nu på pandemireglerna.

TT
/
Hot
/
/
ALS

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.