EU till Ukraina: Er framtid är med oss
Er framtid är med oss, lovar EU-ledarna på toppmöte i Ukraina.President Volodymyr Zelenskyj hoppas på medlemskapsförhandlingar redan i år och vill ha sanktioner mot den ryska kärnkraftsindustrin.
Här är huvuddeltagarna i fredagens EU-Ukraina-toppmöte i Kiev:
Ursula von der Leyen (född 1958) – tysk tidigare försvars-, arbetsmarknads- och familjeminister som leder EU-kommissionen sedan 2019.
Charles Michel (född 1975) – belgisk tidigare premiärminister som är EU:s rådsordförande sedan 2019.
Josep Borrell (född 1947) – spansk tidigare utrikesminister och talman i EU-parlamentet som är EU:s utrikeschef sedan 2019.
Volodymyr Zelenskyj (född 1978) – Ukrainas president sedan 2019. Tidigare välkänd skådespelare, inte minst i en populär tv-serie där han spelade en historielärare som blir landets president.
Enighet och gemenskap är huvudbudskapet när EU:s rådsordförande Charles Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen håller presskonferens med Zelenskyj efter fredagens toppmöte i Kiev.
— Ukraina är en sann inspiration för Europa, säger von der Leyen.
— Er framtid är med oss, inom vår gemensamma union, lovar Michel.
Zelenskyj trycker samtidigt på vad som rent konkret ändå är mest nödvändigt för hans land just nu.
— Den viktigaste frågan för oss är att skynda på leveransen av vapen till oss. Jag är tacksam till alla som förstår vår situation och hjälper oss, säger presidenten på presskonferensen.
Medlemskap?
EU-Ukraina-toppmötet var det första formella sedan hösten 2021, även om såväl von der Leyen som Michel flera gånger besökt Kiev under det senaste året. På agendan stod bland annat samtal om Ukrainas fortsatta väg mot EU-medlemskap och diskussioner om president Zelenskyjs fredsplan och tankar kring hur ansvariga för krigsbrott ska ställas till svars.
När det gäller medlemskapet hoppas Ukraina få inleda formella medlemskapsförhandlingar redan under 2023.
För det krävs dock att EU-kommissionen först slår fast att landet är redo för förhandlingar, vilket sker tidigast i höst, och sedan att samtliga EU-länder på sitt toppmöte i december är överens om att förhandlingar kan startas – ett läge som i normala fall brukar ta många många år att nå fram till.
— Det är så här det fungerar. Men vi är hoppfulla för vi känner en väldigt stark politisk vilja på den ukrainska sidan att genomföra reformer, säger Michel.
Sanktioner på gång
Inför årsdagen av den ryska attacken i fjol hoppas EU få igenom ett tionde sanktionspaket.
— Det har en volym på runt tio miljarder euro. Det är ett jättelikt paket ännu en gång. Planen är att återigen fokusera på teknik som inte ska eller bör få användas av den ryska krigsmaskinen, säger von der Leyen.
President Zelenskyj vill för sin del gärna se EU-åtgärder mot den ryska kärnkraftsmyndigheten Rosatom, som han anklagar för att ha tagit över ukrainska kärnkraftverk och deras personal.
— Det är ett sorts modernt slaveri. De tvingar dem att byta nationalitet. De tar deras barn som gisslan och skickar dem till Ryssland, säger Zelenskyj.
Utan att nämna Ungern vid namn skickar han samtidigt ett tydligt budskap till de styrande i Budapest, som hittills motsatt sig alla EU-sanktioner mot rysk kärnkraft.
— Vi skulle vilja att vissa europeiska länder som fortfarande inte vill införa sanktioner mot Rosatom förstår: hur skulle ni känna om det var era barn som togs om hand och skickades på bussar till Ryssland? säger presidenten.
Täppa kryphål
Intensiva sanktionsförhandlingar väntar mellan EU-länderna under kommande veckor. För svensk del betonar utrikesminister Tobias Billström (M) vikten av att täppa till alla kryphål som finns och kan utnyttjas av Ryssland, inte minst saker som är relaterade till krigsinsatsen.
— Det kan handla om allt möjligt: specialmateriel, materiel för vapentillverkning och materiel som behövs för att upprätthålla vissa typer av system i det ryska krigsmaskineriet. Det kan också handla om insatsvaror, råvaror, som är viktiga för den ryska industrin, säger Billström till TT efter ett möte i Stockholm med Polens utrikesminister Zbigniew Rau.
