Tiotusentals i protest mot slopad helgdag
Tiotusentals danskar demonstrerade på söndagen i centrala Köpenhamn mot regeringens förslag att slopa helgdagen Store bededag.Budskapet är tydligt: Ta bort förslaget, säger fackförbundsordförande Lizette Risgaard.
Store bededag, den stora bönedagen, infaller den fjärde fredagen efter påsk.
Helgdagen infördes år 1686 av Hans Bagger, biskop över Själland, med syfte att få befolkningen att ägna en hel dag åt bön och fasta.
Hans Bagger tog då bort flera andra bönedagar för att få en central dag, som är unik för Danmark.
Store bededag, och den efterföljande helgen, används ofta för att hålla konfirmationer. Dessutom bakas speciella vetebullar, som varje år säljer i stora mängder.
Regeringens förslag innebär att helgdagen försvinner, utan att ersättas. Heltidsanställda ersätts med 0,45 procent av årslönen, vilket motsvarar en dags lön.
Ändringen gäller inte Grönland och Färöarna.
Källa: Ritzau, DR.
Kyrkan, fackförbunden, den politiska oppositionen och en majoritet av alla danskar är överens: Ta inte bort vår helgdag.
Sedan statsminister Mette Frederiksen (S) i samband med regeringsförklaringen i mitten av december meddelade att en helgdag från 2024 ska försvinna, och att detta "naturligtvis" gäller Store bededag, har protesterna avlöst varandra.
Och på söndagen samlades tiotusentals, enligt arrangörerna 50 000, danskar utanför regeringskansliet på Christiansborg för att göra sina åsikter hörda om den stora bönedagen, som infaller den fjärde fredagen efter påsk och ger danskarna en extra ledig fredag.
— Budskapet till är tydligt: Ta bort förslaget. Kalla in till förhandlingar så kan vi lösa det hela tillsammans i stället, säger Lizette Risgaard, ordförande för landets största fackförbund FH, till DR.
— Alla kan ju se hur stort det folkliga motståndet är mot det här, fortsätter hon och säger att det kommer 70 bussar från hela landet för att sluta upp i demonstrationen.
Ska ge pengar till försvaret
Hennes förbund har sedan tidigare även startat en namninsamling mot förslaget, som enligt Ritzau samlat in över 465 000 namn.
Den blocköverskridande regeringen – bestående av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne – säger att en helgdag mindre ger motsvarande 4,5 miljarder svenska kronor till statskassan, pengar som behövs för att Danmark ska kunna öka försvarsbudgeten till två procent av BNP per år från och med 2030, den nivå Nato har satt upp för sina medlemsländer.
Kritikerna påpekar att den ekonomiska vinsten blir kortvarig och att miljarderna inte kommer att ramla in efter det först året.
Men Frederiksen vägrar vika sig.
— Jag gör det här med öppna ögon, och jag tror att vi måste vara lite mer ärliga i dansk politik, sade hon för två veckor sedan med riktning mot oppositionen, och lade till:
— Jag tycker inte att det är problematiskt att vi ska arbeta en extra dag.
Kräver sin rätt
Det håller inte söndagens demonstranter med om.
— Vi finner oss i för mycket. Jag och mina kolleger drabbas av stress och utbrändhet. Därför står jag här för att kräva min och mina kollegers rätt att vara människor som får tid att ta igen oss, säger socialarbetaren Therese Holgersen till DR.
Från en tillfällig scen vid Christiansborg får hon stöd av artister som Anne Linnet och rapparen Tessa.
— Jag kommer själv från en arbetarfamilj som jobbar hårt och det är ingen av oss som har fått något gratis men inte heller har vi låtit någon ta något från oss, säger Tessa och manar till fler protester.
.jpg)
