Tyst om flygplan till Ukraina
Mer ammunition och leverans av redan utlovade vapen står i fokus för västvärldens militära stöd till Ukraina.Om flygplan talas det tyst – och från svensk sida varnas för "fyrverkeripolitik".
Natos försvarsministrar samlas under veckan för ett tvådagarsmöte på högkvarteret i Bryssel.
Mötet inleddes på tisdagen med ett specialmöte, lett av USA:s försvarsminister Lloyd Austin, inom kontaktgruppen för Ukrainas försvar – ofta kallad Ramstein-gruppen, med anledning av den flygbas i Tyskland där det första mötet hölls i fjol.
Själva Natomötet leds i sin tur av generalsekreterare Jens Stoltenberg och består av en sittning på tisdagskvällen och en på onsdagsförmiddagen, följt av en avslutande presskonferens med Stoltenberg kl 12.45 på onsdag.
För Sverige – som deltar via sin "invitee-status" som inbjuden medlem – deltar försvarsminister Pål Jonson (M).
Ukrainas försvarsminister Oleksij Reznikov viftade med en näsduk med ett flygplan på för att tydligt markera sina önskemål när han kom till Natohögkvarteret i Bryssel på tisdagsmorgonen.
Därinne hölls ännu ett möte inom den så kallade kontaktgruppen för Ukrainas försvar, ofta kallad Ramstein-gruppen efter den Natobas i Tyskland där gruppen höll sitt första möte.
Men några flygplanslöften blir det inte – åtminstone inte utåt.
— Jag har ingen ny information att komma med i dag. Vi kommer fortsätta att arbeta med Ukraina för att hantera det som de behöver mest, lyder svaret från USA:s försvarsminister Lloyd Austin när han frågas om flygplanen på sin presskonferens efter mötet.
Behövs hemma
För Sverige är det inte aktuellt att skicka flyg till Kiev.
— Vi har inga omedelbara planer på det eller att skicka Gripen. Det har i grunden att göra med behovet för det nationella försvaret, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till den svenska journalistkåren på plats.
Hans tyske kollega Boris Pistorius betonar att flygplan inte heller är något som kan ordnas i brådrasket.
— Alla vet att jaktplan kräver utbildning som kommer att ta månader att genomföra, säger Pistorius.
I stället ligger leveransfokus just nu på att få över mycket av de vapen som redan utlovats och beslutats om.
Mer luftförsvar?
Sverige arbetar exempelvis med att få över stridsfordonet CV-90, där Sverige utlovat upp till 50 fordon till Ukraina. Pål Jonson trycker på vikten av att skicka nödvändig material, i stället för att ägna sig åt "fyrverkeripolitik".
— Det är viktigt att när man skickar militär utrustning att det inte är bara någon form av överskottsmaterial utan att det är material som erbjuder ukrainska soldater bättre eldkraft, bättre rörelse och framför allt bättre skydd, säger Jonson, som inte minst konstaterar vikten av att fortsatt stärka Ukrainas luftförsvar.
— Om Ryssland skulle få luftherravälde över Ukraina skulle det få katastrofala konsekvenser, säger försvarsministern.
— Jag har ju pratat med (Ukrainas försvas)minister Reznikov i dag och vi för en nära dialog mellan Sverige och Ukraina i utformningen av allt stöd. Vi är mycket medvetna om att de behöver luftvärnssystem och det håller vi på att titta på just nu. Det kommer i så fall att ske i internationell samverkan, säger Pål Jonson.
