Svenska "metadonflyktingar" i danska drogrum

— När samhället sedan öppnades upp igen kom de inte tillbaka i samma omfattning. Men de kommer fortfarande, svenskarna, vi brukar kalla dem för metadonflyktingar, säger verksamhetschefen Rasmus Koberg Christiansen på H17.

Sverige har dock förändrats de senaste åren, enligt Torkel Richert, docent i socialt arbete vid Malmö universitet och narkotikaforskare.

— Eget bruk av narkotika är fortfarande kriminaliserat, men vi sticker inte längre ut som landet med en fullständig nolltolerans, säger han och fortsätter:

— Det som har hänt är att vi har blivit bättre på skadebegränsande insatser. Det finns en bättre tillgång till sprutbyte och läkemedelsassisterad behandling. För 15 år sedan var det mycket svårare att få den typen av behandling. I Sverige har man också börjat dela ut Naloxon, som häver överdoser, i miljöer där det finns personer med narkotikamissbruk.

I en nyligen avslutad studie kom han fram till att det är mer som förenar än skiljer Danmarks och Sveriges kamp mot drogmissbruk.

— Vi började med utgångspunkten att det är en ocean som skiljer Sveriges och Danmarks narkotikapolitik. Men vi kom fram till att det kanske bara är ett sund och att det faktiskt finns liknande stöd och behandlingar. Slutsatsen var ändå att narkotikaanvändare lever i större risk i Malmö än i Köpenhamn. Detta berodde framför allt på en större rädsla för polis och på avsaknaden av säkra konsumtionsrum i Malmö.