Medvind för Trump trots juridiskt blåsväder
Utredningar haglar, juridiska strider pågår och Donald Trump får skarp kritik inom de egna leden. Vid en första anblick kan expresidentens chanser se små ut att vinna valet i USA nästa år. Men han leder stort i kampen om vem Republikanernas väljare vill se som presidentkandidat.
Den republikanske affärsmannen Donald Trump förvånade många när han vann över demokraten Hillary Clinton i presidentvalet 2016. Han svor ämbetseden och flyttade in i Vita huset den 20 januari 2017. Hans vallöfte var att "göra USA stort igen".
Trump var president under en mandatperiod. I valet 2020 besegrades han av demokraten Joe Biden.
Donald Trump föddes 1946 i Queens i New York. Han har en ekonomexamen med inriktning på fastigheter från University of Pennsylvania och har byggt ett fastighetsimperium med fokus på bland annat hotell och golfbanor. Han är en kontroversiell tv-personlighet som medverkat i tv-programmet "The Apprentice".
Donald Trump är fembarnspappa och inne på sitt tredje äktenskap. Han har varit gift med slovenskamerikanska Melania Trump sedan 2005. Dottern Ivanka Trump arbetade under presidenttiden i Vita huset liksom hennes make Jared Kushner, som var en av Trumps högst uppsatta rådgivare.
76-årige Trump tycker om att spela golf och är förtjust i snabbmat. Han blev den förste presidenten i USA som inte hade erfarenhet som folkvald politiker eller militär, även om han hade övervägt att ställa upp i tidigare presidentval.
"Så här ser det ut att segra", skriver Donald Trump i ett mejl till sina följare – där han samtidigt ber om ekonomiskt stöd till sin kampanj inför nästa års presidentval.
"Vi är de enda som kan göra det 2024. Ingen annan kandidat krossar Biden och Kamala i mätningarna som vi", skriver expresidenten.
Långt före DeSantis
Han kan ha rätt. En sammanställning av opinionsmätningar som oberoende Real Clear Politics gjort visar att stödet för Trump som Republikanernas presidentkandidat är superstarkt. Hela 45,2 procent av partiets väljare ställer sig bakom Trumps satsning på Vita huset. Han följs närmast av Floridaguvernören och partikamraten Ron DeSantis, vars stöd ligger på 29,2 procent. DeSantis väntas göra en satsning på Vita huset men har inte lanserat någon kampanj ännu.
För andra hugade presidentaspiranter ser det i nuläget betydligt svårare ut. 6,8 procent av Republikanernas anhängare vill se den tidigare vicepresidenten Mike Pence som presidentkandidat i valet 2024. Den tidigare FN-ambassadören Nikki Haley, som lanserat sin kandidatur, får stöd av 5,3 procent.
Fördel mot Biden
Även när Donald Trump i opinionsundersökningar ställs mot sittande presidenten och demokraten Joe Biden har han medvind. Trump skulle – om än med mycket liten marginal – få fler röster om det var presidentval i dag, enligt Real Clear Politics. I nuläget säger 44,6 procent av väljarna att de skulle rösta på Trump, medan 44,4 procent skulle välja Biden.
Donald Trump utreds för sin roll i stormningen av Kapitolium i januari 2021 och även för att ha förvarat hemligstämplade dokument på residenset Mar-a-Lago i Florida. Men det verkar inte som blåsvädret minskat hans popularitet och därmed försämrat Trumps chanser att få flytta in i Vita huset en andra gång.
Hans följarskara har fortsatt vara honom trogen. Och de republikaner som inte vill ha Trump som kandidat är splittrade – de stödjer flera olika aspiranter, vilket gynnar expresidenten.
Löfte om slut på kriget
Donald Trump presenterades som "USA:s näste president" vid CPAC, en årlig högerkonferens, nyligen. I sitt tal där försäkrade Trump att han kommer att fortsätta sin presidentvalskampanj även om han åtalas. Han lovade även att få slut på kriget i Ukraina om han vinner valet, och varnade för att en förlust mot Demokraterna skulle innebära att USA blir ett "misslyckat land" och en "smutsig kommunistisk mardröm".
CPAC avslutades traditionsenligt med en omröstning om vem deltagarna vill se som president. Där fick Trump 62 procent av stödet medan Floridaguvernören Ron DeSantis fick näst mest, 20 procent.
CPAC, Conservative Political Action Conference, samlar politiker, finansiärer, tänkare och mediepersonligheter från den politiska högern och omröstningen brukar ses som en indikation om vem de högerkonservativa vill se som sin presidentkandidat.
.jpg)
.jpg)