Här är kontroversiella lagen som orsakar protester i Israel
Den omstridda israeliska ändringen av rättssystemet har lett till de största protesterna i landets historia, med strejker och hundratusentals människor på gatorna i en rad städer. Men vad handlar de häftiga protesterna egentligen om?
Officiellt namn: Medinat Yisrael/Republiken Israel
Statsskick: Republik, enhetsstat
Statschef: President Isaac Herzog (2021–)
Regeringschef: Premiärminister Benjamin Netanyahu (2022–)
Invånare: 9 364 000 (2021)
Huvudstad: Israel anser att Jerusalem är huvudstad, men omvärlden behandlar med få undantag Tel Aviv som huvudstad. 2017 erkände USA Jerusalem som landets huvudstad.
Israel, som ligger i det sydöstra hörnet av Medelhavet, är det enda landet i världen med en judisk majoritetsbefolkning.
Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina, den mark som var judarnas bibliska hemland men som också var befolkad av muslimer och kristna. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter.
Israel har sedan dess utkämpat flera krig med grannländerna. En ständig konfrontation pågår mellan Israel och palestinierna på Västbanken och i Gaza, som ockuperades av Israel 1967.
Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet
Vad innebär lagförslaget?
I korthet handlar demonstranternas ilska om att regeringen vill göra om rättssystemet. De föreslagna ändringarna beskrivs som de mest omfattande för det israeliska rättsväsendet sedan landet utropades 1948.
Om lagen går igenom begränsas kraftigt Högsta domstolens inflytande. I stället får det israeliska parlamentet, knesset, och de styrande partierna i premiärminister Benjamin Netanyahus regering betydligt mer befogenheter och kontroll över landets rättsväsende än de har i dag.
Bland annat handlar det om makt över nomineringar och val av domare. En annan viktig del i paketet skulle ge parlamentet makt att kringgå Högsta domstolen och tvinga igenom lagar som domstolen tidigare ogiltigförklarat.
Ett lagförslag om att tillåta brottsdömda att bli ministrar ligger också på bordet. I januari petades den nya regeringens hälso- och inrikesminister Aryeh Deri, sedan Högsta domstolen slagit fast att han inte fick vara minister på grund av att han tidigare dömts för skattesmitning.
Ett förslag som redan röstats igenom gör det också svårare för en sittande premiärminister att tvingas bort från makten. Kritiker menar att lagändringen i praktiken enbart handlar om att skydda Netanyahus position.
Vilka är förespråkarnas argument?
Netanyahu och hans brokiga koalitionsregering, som allmänt beskrivs som den mest högerorienterade och konservativa i Israels historia, anser att Högsta domstolen består av en grupp elitister som inte representerar det israeliska folket.
Påhejare av reformen menar att Högsta domstolen inte bör gå emot regeringen, då det innebär att domstolen de facto går emot folket som röstat fram de styrande politikerna.
Högsta domstolen har länge varit impopulär i den israeliska högern, som anser att domstolen alltför ofta dömer till nackdel för dess politik. HD har bland annat flera gånger dömt emot bosättare och ultraortodoxa – två grupper som utgör betydande inslag i Netanyahus regering. I en uppmärksammad dom från 2005 tvingades tusentals israeliska bosättare att lämna sina hem på Gazaremsan, något som många ultrareligiösa israeler aldrig har förlåtit.
Vad säger motståndarna?
De föreslagna förändringarna har väckt oro hos israeliska företag och lärosäten samt inom landets finanssektor.
Kritikerna menar att förändringarna är alltför långtgående. Bland annat fruktar man att de kommer att innebära slutet för all form av insyn i landets rättsväsende.
Demonstranterna som i månader flockats på Israels gator hävdar också att lagändringarna skulle skada det israeliska rättsväsendets oberoende, skrämma bort investerare, slå mot minoriteters rättigheter och begränsa yttrandefriheten. I förlängningen innebär de ett hot mot Israels ekonomi och demokrati, menar de.
Enligt opinionsmätningar gjorda i februari stöttar bara en minoritet av befolkningen regeringens lagförslag.
