En grupp ensamkommande minderåriga köar väntar i Aten på att flyga till Lissabon inom ramen för ett omfördelningsprogram inom EU.
En grupp ensamkommande minderåriga köar väntar i Aten på att flyga till Lissabon inom ramen för ett omfördelningsprogram inom EU. - Foto: Thanassis Stavrakis/AP/TT

Ja i parlamentet till EU:s asylpakt

En klar majoritet i EU-parlamentet gör enad front för EU:s asyl- och migrationspakt.Historiskt, tycker förhandlaren Tomas Tobé (M).Fast om också medlemsländerna säger ja är en annan fråga.


Fakta: Förslagen i Bryssel

EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) röstade under tisdagen om sin syn på fyra av delarna i EU:s asyl- och migrationspakt:

* Regler för hur personer vid EU:s yttre gräns ska granskas (ansvarig ledamot: Birgit Sippel, Tyskland). Två separata förslag, godkända med 41 ja mot 17 nej, respektive 43 mot 15. 7 nedlagda i båda fallen.

* Asyl- och migrationshanteringen (Tomas Tobé, Sverige). 47 ja mot 17 nej och 1 nedlagd.

* Inrättande av en krishanteringsmekanism (Juan Fernando López Aguilar, Spanien) 46 ja mot 12 nej och 7 nedlagda.

* Procedur vid asylhantering (Fabienne Keller, Frankrike). 38 ja mot 21 nej och 6 nedlagda.

Utöver formuleringarna i förslagen röstade utskottet ja till att låta förhandlarna inleda slutförhandlingar med ministerrådet, vilket kan göras om det lyfts några invändningar i samband med parlamentets veckosession den 17-20 april.

Fem gånger om blev resultatet javisst när EU-parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter röstade på tisdagseftermiddagen. Extramötet var till för att få utskottet att enas om några av de tyngsta bitarna i den pakt som inrikeskommissionär Ylva Johansson lade fram i september 2020.

Bland annat röstades om den kompromiss som svenske ledamoten Tomas Tobé (M) arbetat fram om själva asyl- och migrationshanteringen – och som godkändes med 47 röster mot 17 och en nedlagd.

— Vi väljer ju nu att lämna positionen med tvingande omfördelning och det har varit viktigt för att vi nu ska hitta flexibla lösningar på en mer hållbar migrationspolitik. Jag upplever att vi nu har kommit närmare medlemsländerna än vad vi har varit tidigare, säger Tobé till TT efter omröstningen.

Dublinregler kvar

Tobés del av paketet innehåller bland annat "flexibla och frivilliga åtaganden" där medlemsländer ska kunna ställa upp för varandra genom att omfördela nyanlända, men också genom hjälp med personal eller utrustning. Ökat samarbete med länder utanför EU betonas, samtidigt som man uppdaterar, men inte slopar, nuvarande Dublinregler om att man ska söka asyl i det EU-land man först anländer till.

De andra omröstningarna gällde nya gemensamma regler för hur asylsökande och migranter ska tas hand om vid EU:s yttre gränser och särskilda regler vid krislägen.

Först i det sistnämnda fallet kliver ett moment av tvång in. Om ett land utsätts för alltför stort tryck måste andra hjälpa till.

— Jag hade velat haft en obligatorisk omfördelning redan från start, men nu finns inte de vindarna kvar i parlamentet och inte i rådet och inte i kommissionen. Så det här är ett bra förstasteg som jag tror kommer att kunna bygga ett förtroende mellan medlemsstaterna, säger EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) efter omröstningen.

Bred uppgörelse

Bakom ja-rösterna står i huvudsak EU-parlamentets tre stora partigrupper: kristdemokratiskt konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE.

— Vi har ju behövt en lagstiftning på det här området på EU-nivå och ett regelverk så att det äntligen ska bli lite mer ordning och reda, säger Carina Ohlsson (S).

Den gröna partigruppen är mer tveksam och röstar bara ja till delar av uppgörelsen.

— Den politik som taggtrådshögern går i bräschen för är en politik som är kortsiktig och självcentrerad. Den kommer inte att hålla i långa loppet, säger Alice Bah-Kuhnke (MP).

Allra mest emot är ytterhögergruppen ID och EU-skeptiskt konservativa ECR.

"Nu läggs grunden för en odemokratisk och dyr omfördelning av migranter samtidigt som grundproblemet, det ökande migrationstrycket mot Europa, inte adresseras", hälsar Charlie Weimers (SD) i en skriftlig kommentar.

Förhandlar i höst?

Uppgörelserna innebär att parlamentet nu är redo att inleda slutförhandlingar med EU:s ministerråd. För det krävs dock först att EU:s medlemsländer kan enas om sin syn på saken, vilket inte lär bli det enklaste. Nuvarande ordförandelandet Sverige hoppas att ministerrådet ska kunna enas senast i juni för att sedan inleda förhandlingar i sommar och höst.

— Vi har en unik möjlighet nu. Det politiska dödläget vi haft under lång tid måste nu brytas, säger Tomas Tobé.

TT
/
/
EU
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Ica-chefens svar på kundernas hårda kritik mot nya varan: ”Våga prova”

Misstänkt anstiftare till Farstamord efterlyst

1 timme sedan
Polisen har gått ut med en internationell efterlysning efter en man som misstänks ha legat bakom dödsskjutningarna i Farsta i södra Stockholm den 10 juni förra året, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Örkelljunga: Polisen rapporterar om brand

1 timme sedan
"Det brinner i en villa i Eket.", skriver polisen på sin hemsida.

Max duckar kritik – skyller på kunderna: "Vi tror inte att folk.."

1 timme sedan
En ny lag som trädde i kraft 1 januari 2024 har satt den svenska hamburgerkedjan Max i knipa. Men själva menar Max att det beror på kunderna.

Flera gripna i Tadzjikistan för Moskvadåd

1 timme sedan
Flera personer i Tadzjikistan uppges ha blivit gripna misstänkta för inblandning i förra veckans terrorattack i Moskva.

Polisen rapporterar om rattfylleri, Lund

2 timmar sedan
"En person blir misstänkt för rattfylleri efter kontroll.", skriver polisen på sin hemsida.