Hon tror på genombrott om asylpakt
Trots oenighet in i det sista tror EU-kommissionen på ett "genombrott" för sin asyl- och migrationspakt när medlemsländerna möts på torsdag. Nu är det dags, säger inrikeskommissionären Ylva Johansson i Bryssel.
EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.
Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna hoppas kunna komma överens om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte nu på torsdag.
Därefter vidtar kompromissförhandlingar i höst för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. Enligt planen ska det ske under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.
Torsdag är den tilltänkta D-dagen för den europeiska migrationen. Då är i alla fall förhoppningen att ministerrådets ordförandeland Sverige, på ett ministermöte i Luxemburg, ska få i land huvuddelarna av EU-kommissionens stora asyl- och migrationspakt från hösten 2020.
Oenigheten bland EU-länderna har länge varit stor, framför allt mellan länder i syd och länder i öst. De ena vill ha hjälp med att ta hand om den stora mängden nyanlända. De andra vill absolut inte se någon tvingande omfördelning till sig.
Frågan är om man nu kan enas om en kompromiss där alla lovar att hjälpa till, men inte nödvändigtvis genom att ta emot varken flyktingar eller migranter. I stället ska man kunna bidra med personal och utrustning – eller bara rena pengar.
"Välbalanserat"
Summor på upp till en kvarts miljon kronor för varje migrant som ett land inte tar hand om har nämnts i sammanhanget.
EU-kommissionen är uppenbarligen positiv, även om migrationsansvariga Ylva Johansson uttalar sig försiktigt.
— Det här är ett förslag från det svenska ordförandeskapet. Vi hade inga sådana siffror i mitt förslag. Men det som ligger på bordet nu är välbalanserat. Det kan behöva vissa små justeringar, men i allmänhet är det balanserat, säger Johansson på en presskonferens i Bryssel, där hon betonar vikten av att alla bidrar.
— Vårt förslag handlar inte om obligatorisk omfördelning, utan om obligatorisk solidaritet. Medlemsländerna kan välja. Men solidariteten måste vara obligatorisk. Man kan inte be vissa länder om att omfördela, medan andra inte gör någonting, säger Johansson.
Extramöte?
Diskussioner mellan EU-länderna pågår in i det sista inför ministermötet i Luxemburg på torsdag. Mycket hänger på om det går att få ett ja från alla de tre största länderna: Tyskland, Frankrike och Italien.
Enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe finns det redan en reservplan som går ut på att kalla in till ett extrainsatt ministermöte senare i juni, om ingen uppgörelse kan nås nu.
När – och om – medlemsländerna kommer överens återstår sedan fortsatta förhandlingar för att också få ett ja från EU-parlamentet.
Målet är att alla ska kunna godkänna de nya reglerna under inledningen av 2024.
— När vi hjälper varandra är vi vinnare, anser Ylva Johansson.
