Medvind för metoorörelse i Kina – trots censur
En hetsig debatt om vad sexuella trakasserier egentligen är pågår i Kina. Anklagelserna mot en känd kulturprofil har lett till att metoorörelsen fått ny medvind i det hårt censurerade landet.
Ett tiotal kvinnor anklagade i våras kulturprofilen Shi Hang för sexuella trakasserier som ska ha pågått i ett decennium. Kvinnorna har beskrivit sexuella kommentarer, tafsande och kyssar. Shi Hang har förnekat anklagelserna men fallet har gett metoorörelsen i Kina ny medvind.
En tidigare student anklagade i maj i år sin professor vid Zhengzhou-universitetet för sexuella övergrepp för elva år sedan, när hon var 16 år gammal. Enligt hennes uppgifter blev hon gravid och professorn tog med henne till sjukhus där hon gjorde abort. Professorn har stängts av från sitt arbete.
Tennisstjärnan Peng Shuai anklagade i november 2021 en kinesisk toppolitiker för sexuella övergrepp. Inlägget försvann från kinesiska sociala medier och Peng Shuai försvann i flera veckor, till omvärldens växande oro. När hon dök upp igen tog hon tillbaka uttalandet och hävdade att allt var ett missförstånd.
Juristen Zhou Xiaoxuan (Xianzi) anklagade en av landets mest kända programledare, Zhu Jun, för sexuella trakasserier. Hon gjorde en polisanmälan dagen efter händelsen 2014 men blev uppmanad att hålla tyst om det, vilket hon också gjorde fram till metoorörelsens framfart, då hon tog bladet från munnen. Zhu Jun har nekat till anklagelserna.
En 19-årig kvinna anklagade i fjol den kanadensisk-kinesiske artisten Kris Wu för en våldtäkt som ska ha inträffat när hon var 17 år gammal. Fallet fick stor uppmärksamhet i sociala medier och i statliga medier. Flera andra unga kvinnor har också anklagat honom för övergrepp. Kris Wu dömdes i höstas till 13 års fängelse för bland annat våldtäkt. Efter avtjänat straff ska han utvisas från Kina.
Feminismen har visst utrymme i Kina, i alla fall i den virtuella sfären. Men ute i samhället finns det i stort sett inte något utrymme alls för kvinnor att mobilisera eller utföra protester eller demonstrationer.
Den som utför någon sorts aktivism i verkligheten i Kina kan bli fängslad. Men på nätet – där metoorörelsen till stor del har verkat – har många kunnat göra sina röster hörda. De senaste åren har flera framstående feministiska aktivister dock stängts av från sociala medier. Vissa har gripits, precis som personer som engagerar sig i andra gräsrotsrörelser.
Mönster av övergrepp
Nyligen anklagade ett drygt tiotal unga kvinnor kulturprofilen Shi Hang för sexuella trakasserier och beskrev händelser som ska ha pågått i över tio år. Den inflytelserika manusförfattaren och mediepersonligheten förnekar anklagelserna, han har bland annat lagt upp bilder på konversationer med vissa av kvinnorna som försvar, skriver nyhetskanalen CNN.
De som har riktat anklagelserna mot honom framhärdar.
Skandalen har väckt nytt liv i metoorörelsen i Kina, trendat i sociala medier och lett till diskussioner om sexuella trakasserier, framför allt om gråzonerna.
De som försvarar Shi Hang anser att det han anklagas för handlar om flirter. Andra hävdar att ojämlikhet mellan könen leder till att sexuella trakasserier mot kvinnor normaliseras.
"Som den part som har mest makt tror Shi Hang än i dag att han kan vara den som definierar vad som är 'lämpligt' och vad som utgör sexuella trakasserier", har fem av kvinnorna svarat i ett uttalande, rapporterar statliga medier.
"Så här ser det konventionella tänkandet från personer med makt ut", skriver de.
Feminister tystas
Många kinesiska feminister och kvinnorättsgrupper har stängts av från sociala medier i landet. 2021 vittnade den kinesiska aktivisten Liang Xiaowen, som bor i New York, om att ha blivit avstängd.
"Vi har tystats kollektivt av ett internettillslag som slog till som en tsunami. Den offentliga sfär som vi lyckats bygga upp på nätet kvävdes obevekligt", sade hon då till CNN.
Vissa andra aktivister kan göra sina röster hörda via sociala medier, där emojitecknen för ris och kanin (som på kinesiska uttalas "mi tu") blivit en slags kod för metoo.
Men feministiska idéer ses i många fall som ett hot mot stabiliteten i det kinesiska samhället. Obekväma åsiktsyttringar tystas där det är möjligt.
— Man är väldigt mån om att upprätthålla det harmoniska samhället och även den sociala stabiliteten som är byggd på en ganska stor tystnadskultur överlag. Det gäller att inte kritisera partiet eller den samhälleliga ordningen, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet (UI).
Stängdes av
Responsen från staten kan upplevas som ganska godtycklig. En professor vid ett stort universitet har blivit avstängd och den kanadensisk-kinesiske artisten och skådespelaren Kris Wu har dömts till 13 års fängelse för våldtäkt.
Men den framstående feministprofilen Zhou "Xianzi" Xiaoxuan, som 2018 anklagade en programledare i statlig tv för sexuella trakasserier, har stängts av från sociala medier och hennes rättsfall lades ned. Hon ses som en ledande röst för landets metoorörelse.
— Ibland låter man diskussionen fortgå delvis men då upplever jag att statliga medier är ganska duktiga på att guida samtalet så att det inte övergår i en bredare diskussion kring maktmissbruk. Det skulle kunna bli ganska problematiskt för den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup.
