Polis och tuffa krav fick integrationen att funka
Fler poliser, tuffare krav och satsning på lokalt engagemang har gjort belgiska Mechelen till en modell för fungerande integration. Skärpt polisövervakning var första steget. Vi var för naiva tidigare, säger borgmästaren Bart Somers.
Mechelen – Malines på franska – ligger i Flandern i centrala Belgien, mitt mellan Bryssel och Antwerpen.
Staden har nästan 90 000 invånare, ligger vid den lilla älven Dyle (Dijle på flamländska) och var på 14- och 1500-talen en viktig storstad i området. S:t Rumbold-katedralen, invigd 1312, är stadens främsta landmärke och fortfarande säte för det belgiska ärkestiftet, tillsammans med S:t Michael och S:t Gudula-katedralen i Bryssel.
Politiskt leds Mechelen av en koalition mellan liberala VLD och miljöpartiet Groen, som tillsammans har egen majoritet i staden. Borgmästare sedan 2001 är liberale Bart Somers (född 1964). Hans parallella roll som regional inrikes- och integrationsminister i Flandern gör dock att det löpande arbetet sköts av vikarierande Alexander Vandersmissen (född 1973).
Staden är även känd för fotbollslaget KV Mechelen, som vunnit belgiska ligan fyra gånger och den europeiska cupvinnarcupen 1988. Bland svenskar som spelat i klubben finns Kennet Andersson, Klas Ingesson och nuvarande anfallaren Kerim Mrabti.
Picknicken är uppdukad i Kruidtuin – Botaniska trädgården – i Mechelen, tre mil norr om Bryssel. Myrte Vanlangendonck och Siebe Stevens njuter i sensommarvärmen i en stad som blivit allt mer populär att bosätta sig i.
— Ett väldigt bra ställe att bo på. Det är litet, men ändå väldigt levande, med många affärer och mycket evenemang, säger Siebe.
— Allt fler unga flyttar hit, konstaterar Myrte.
Mechelen är helt enkelt på rejäl uppgång igen, ett halvt millennium efter storhetstiden i början av 1500-talet, då staden var en av de viktigaste i hela nuvarande Benelux.
Svenskt besök
En av orsakerna är den satsning på bättre integration som drivits på av Bart Somers, borgmästare sedan 2001 och tillika regional integrations- och inrikesminister i Flandern sedan 2019.
I stadsdelen Pennepoel finns en blandning av höghus och radhus, uppförda i miljonprogramsstil efter andra världskriget. Här syns också tydligt de saker som Mechelen satsat på: renoverad miljö och lokala aktiviteter – men också en poliskamera över lekplatsen.
— Det första var att investera i polisarbetet. Utan en säker stad kommer folk aldrig att engagera sig utan bara kasta anklagelser om vems fel det är. Det andra var att bekämpa segregationen. Staden kan bara fungera om folk lever med varandra, inte isär från varandra. Skapa inga ghetton, utan bryt upp dem i stället. Det tredje var att investera i den offentliga miljön, för det är där folk möts, säger Somers till TT.
Viktigt med språk
Språket är en nyckelfråga. Som integrationsminister har Somers drivit igenom krav på obligatorisk utbildning i flamländska för de nyanlända.
— Vi var för naiva tidigare, vi trodde att om folk bara kommer hit så kommer de att anpassa sig – men det är inte sant. Det kräver en stor ansträngning från samhället men också från de nyanlända, konstaterar han.
— Om man inte pratar flamländska i Flandern – eller svenska i Sverige – så har man ingen framtid. Man hamnar i samhällets utkant, man förstår inte vad myndigheterna vill, man kan inte prata med sina grannar och lärare i skolan. Man är isolerad, säger Somers.
Ett annat krav är att lära sig om det belgiska samhällets syn på rättsstatsprinciper, jämställdhet och religion.
— Man kan vara arg på det, man kan diskutera det, men inte använda våld mot det. Det är grundläggande värderingar som vi lär ut till alla nyanlända. Att respektera de värderingarna är också viktigt för dem, för då blir också deras värderingar respekterade.
Alla likvärdiga
Allt är givetvis inte en dans på rosor. Även Mechelen har sina knarkhandlare.
— Och många sitter fast i sina värderingar, säger Siebe i picknickparken.
— Och det är fortfarande många skolor som är väldigt segregerade, med bara rika vita barn, säger kompisen Myrte.
Det sistnämnda är något som också borgmästare Somers är medveten om. Han vill se alla som likvärdiga och "förstklassiga" Mechelenbor och talar om att komma bort från aktiviteter som bara samlar vissa invandrargrupper – men också tvärtom.
— Platser där bara flamländare träffar varandra är inte heller en bra sak. Det skapar ett vitt ghetto, säger Somers.
— Det kan låta provokativt, men alla måste integreras. Min familj har bott här sedan 1520. Men jag är samtidigt den första generationen som bor i ett superdiversifierat Mechelen och även jag måste integrera mig, i det moderna samhället.
"Roligt att se"
När TT besöker Mechelen är även Sveriges arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) där, för att låta sig inspireras.
— Det är roligt att se. Vi behöver ha många exempel på att integration kan fungera, men inte heller vara naiva och tro att det är något som kommer av sig själv, säger integrationsministern.
Hans värd är tydlig med vikten av att ställa krav.
— Man kan inte säga att samhället ska ordna allt. Det krävs en ändrad mentalitet. Vi gjorde den förändringen för 20 år sedan och sade att vi ska inte klema bort någon, vi ska inte säga att ett multikulturellt samhälle är ett paradis. Det är hårt jobb varje dag och ingen enkel promenad, men om man gör det konsekvent så kan det bli framgångsrikt, säger Bart Somers.
