Nära genombrott för asylpakt
EU rör sig allt närmare en gemensam asyl- och migrationspolitik. Snart återstår "bara" slutförhandlingar med EU-parlamentet, sedan en tysk vändning öppnat för enighet om nya krisregler.
EU-kommissionärerna Margaritis Schinas och Ylva Johansson lade fram kommissionens förslag om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.
Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. I parlamentet har ledamöterna under våren i år enats om hur de vill att reglerna ska se ut, medan medlemsländerna enades om sin syn på de tyngsta bitarna vid ett ministermöte i början av juni.
Kompromissförhandlingar har sedan dess startats för att jämka ihop de olika linjerna innan slutuppgörelsen formellt kan godkännas på båda håll. EU-parlamentet beslutade dock i förra veckan att tills vidare stoppa samtalen, i väntan på att medlemsländer först ska ena sig om sin syn på det sista lagförslaget, om regler i krislägen.
Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.
När EU-ländernas migrationsministrar samlades i Bryssel på torsdagen var det egentligen endast tänkt att de skulle diskutera läget för den omtalade asyl- och migrationspakten.
Alldeles inför mötet kom dock förhoppningar om att nå betydligt längre än så och hitta enighet i den återstående striden om vilka åtgärder man ska ta till i krislägen.
Helt framme är man visserligen inte riktigt än – men snart.
— Vi är nästan vid mållinjen. Det finns åsiktsskillnader, men bara om nyanser, säger ordförandelandet Spaniens inrikesminister Fernando Grande-Marlaska på presskonferensen efteråt.
"Ta vårt ansvar"
Den nya öppningen kommer sedan Tyskland lovat att inte längre blockera en uppgörelse, vilket man sedan i somras gjort av oro för en alltför hård asyl- och migrationspolitik.
— Det är väl känt att Tyskland vill ha andra undantag för särskilda grupper som barn och familjer och det är skamligt att det inte finns en majoritet för det. Vi kommer att fortsatt trycka på det i förhandlingarna, sade Tysklands inrikesminister Nancy Faeser inne på mötet – där hon ändå gav sitt stöd till en uppgörelse.
— Vi kommer att ta vårt ansvar i dag. Vi röstar för den här kompromissen som (ministerrådets ordförandeland) Spanien har arbetat så hårt för, sade Faeser.
"Inom några dagar"
Motståndet är visserligen fortsatt hårt från allmänt migrationsskeptiska länder som Ungern och Polen, som är kraftigt emot det mesta i asyl- och migrationspakten.
Det motståndet väntas dock inte räcka för att rösta ned en uppgörelse. I stället räknar både ordförandelandet Spanien och ansvariga EU-kommissionären Ylva Johansson med att en formell uppgörelse kommer att nås i närtid via EU-ländernas ambassadörer.
— Det finns inga större hinder kvar. Jag är fullständigt övertygad om att vi kommer att kunna ta det politiska beslutet inom några dagar, säger Johansson på presskonferensen – utan att ännu vilja gå in på några detaljer om vilka ändringar som gjorts.
— Ni får helt enkelt lita på oss, säger Johansson.
Klart 2024?
Sveriges migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) ser optimistiskt på framtiden.
— Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi kan komma vidare i förhandlingarna med EU-parlamentet och få på plats pakten som är så viktig, vilket visas inte minst av händelserna på Lampedusa nu, sade hon till svenska journalister på plats i Bryssel på väg in till mötet.
Om och när en lösning kan nås är allt klart för slutspurten i förhandlingarna med EU-parlamentet om en slutlig uppgörelse. EU-kommissionen hoppas på enighet där senast i början av nästa år.
