Ja till Ukrainastöd i senaten – ändå dödsdömt?
USA:s senat har röstat ja till ett omtvistat stödpaket för Ukraina och Israel – av Donald Trump kallat "Republikanska partiets dödslängtan". Utsikterna att paketet även får grönt ljus i representanthuset är minimala. Den Trumptrogne talmannen har sagt att han inte ens vill lägga fram det för votering.
Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington DC. Dess arbete löper i tvåårsperioder, den 3 januari 2023 startade det 118:e kongressmötet.
Kongressen består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd.
I det republikanledda representanthuset sitter i nuläget 219 republikaner och 212 demokrater. Fyra platser är vakanta.
I senaten har Demokraterna 48 platser och stöd av tre oberoende ledamöter, vilket ger partiet majoriteten. Republikanerna har 49 ledamöter.
Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år. Deras mandatperioder löper omlott, vartannat år tar omkring en tredjedel av senatorernas mandatperioder slut.
Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.
Källor: USA:s kongress, House Press Gallery
— Det säger inget om den för landet mest pressande frågan just nu, säger talman Mike Johnson enligt webbtidningen The Hill om paketet, med hänvisning till det ökande inflödet migranter över USA:s södra gräns.
— Representanthuset fortsätter att jobba på en egen skrivning i detta viktiga ämne.
Morgonen hade inte grytt när USA:s senat, efter en natt av hårda debatter, till slut antog paketet med röstsiffrorna 70-29. Ett stort antal republikaner sällade sig till Demokraterna, som har en minimal majoritet i kammaren.
Trump: "Dårar" röstar ja
Jättepaketet på drygt 95 miljarder dollar (ungefär en biljon kronor) innehåller främst hjälp till Ukraina, Israel och Taiwan. En tidigare version innefattade även åtgärder för att stärka säkerheten vid USA:s gräns mot Mexiko, men de ströks sedan Republikanerna avfärdat dem som otillräckliga.
Skrivningen skickas nu vidare till det republikanstyrda representanthuset för votering – men där väntas tvärstopp. I kammaren sitter ett stort antal Trumptrogna så kallade Magarepublikaner, som ofta framfört att USA måste se om sin egen bakgård och minska olaglig invandring innan man agerar världspolis.
Donald Trump, som har ett jättelikt övertag i kampen om Republikanernas presidentkandidatur, har sagt att bara "en dåre" eller "en radikal vänsterdemokrat" skulle rösta ja till paketet.
Viktigt att markera?
Debatten sätter fokus på den spricka som råder inom Republikanerna. Partiets högerfalang har omfamnat Trumps isolationistiska agenda medan ett antal mer traditionella republikaner håller försvarsfrågor högt. De anser att det är viktigt att USA markerar mot Ryssland.
Till dem hör senatens minoritetsledare Mitch McConnell, som inför omröstningen varnade sina partikamrater att både USA:s säkerhet och trovärdighet gentemot landets allierade står på spel, enligt medier.
Så tänker inte talman Johnson. Hur och om knutarna kring hjälppaketet går att lösa är oklart. I nuläget är det inte säkert om han gör allvar av sitt hot att inte lägga fram förslaget för omröstning eller om representanthuset återkommer till senaten med en omskriven version av förslaget, som innefattar gränsåtgärder.
