En fransk soldat på en Leclerc-stridsvagn i Rumänien. Arkivbild.
En fransk soldat på en Leclerc-stridsvagn i Rumänien. Arkivbild. - Foto: Vadim Ghirda/AP/TT

Oro för Trump när EU vill satsa på försvaret

Köp tillsammans och köp europeiskt. Det är maningen när EU-kommissionen vill få fart på både försvar och försvarsindustri i Europa. Att klara sig även utan USA är ett av målen.


Fakta: Edis och Edip

EU-kommissionen lade på tisdagen fram sina förslag på en strategi (Edis) och ett investeringsprogram (Edip) för den europeiska försvarsindustrin.

Målet är bland annat att minst hälften av det som EU-länderna lägger på försvarsupphandling ska komma från europeisk industri redan till år 2030. Och minst 40 procent ska upphandlas gemensamt.

I förslagen ingår även att Ukraina ska få nästan full tillgång till de olika satsningarna och programmen, trots att man ännu inte är medlem av EU.

När EU-kommissionen lägger fram sina tunga nya försvarsförslag märks en tydlig nervositet för vad som händer om Donald Trump återigen blir president i USA.

Trump har flitigt kritiserat Europa för att luta sig för mycket mot USA på försvarssidan. Nu vill man kunna stå på egna ben – och samtidigt visa att man gör vad som krävs.

— Oavsett valdynamiken i USA måste vi ta mer ansvar för vår egen säkerhet. Bättre förmåga gör oss också till en starkare allierad, betonar konkurrenskommissionär Margrethe Vestager på en presskonferens i Bryssel.

Snabbare och bättre

EU-kommissionen vill göra det lättare och snabbare för EU-länderna att producera och upphandla för försvaret. Viss produktion ska ständigt kunna hållas i gång, länderna ska hjälpas att hitta vad som finns och investeringar ska ledas till både små och stora företag. Till exempel föreslås nya regler för Europeiska investeringsbanken (EIB) för att möjliggöra stöd till försvarsindustrin.

Vestager pekar på "slöseriet" i alltför många parallella vapensystem i Europa. Kollegan Thierry Breton, med ansvar för industri och den inre marknaden, trycker på vikten av att arbeta europeiskt.

— Vi behöver vara redo och höja kapaciteten för att producera snabbare, bättre och tillsammans, säger Breton.

Vem betalar?

Än så länge föreslås "bara" 1,5 miljarder euro – cirka 17 miljarder kronor – till försvarsinvesteringsprogrammet (Edip) för åren 2025–2027. Samtidigt påpekas att det går att lägga till pengar om EU-länderna vill det.

Att utöka EU:s långtidsbudget och ta nya gemensamma lån är dock kontroversiellt i många medlemsländer, inte minst i norra Europa.

EU-kommissionen är samtidigt noga med att det inte är EU:s sak att betala för alla försvarssatsningar.

— Det här är upp till medlemsländerna, inte kommissionen. Vi står bara för verktygen, säger Thierry Breton i Bryssel.

TT
/
/
EU
/
USA
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!
Senaste nytt

Misstänkt föremål hittat – bombskyddet på väg

Zelenskyj tackar Biden efter ja till stöd

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har talat med USA:s president Joe Biden efter att representanthuset i USA i helgen röstade igenom ett stödpaket på över 60 miljarder dollar, motsvarande över 650 miljarder kronor, till Ukraina.

Stolar återkallas – kan orsaka nackskador

Tre olika typer av stolar återkallas, skriver Konsumentverket på sin webbplats. I samtliga fall handlar det om att stolarna riskerar att tippa bakåt, vilket skulle kunna medföra huvud- eller nackskador.

Tyskar lade rosor vid Hitlers barndomshem

Fyra tyskar misstänks för brott efter att ha lagt vita rosor vid huset där Adolf Hitler föddes i västra Österrike. Gesten gjordes för att markera Hitlers födelsedag den 20 april 1889. Tyskarna som var två systrar och deras partner, alla i 20- och 30-årsåldern, upptäcktes av en polispatrull.

Tre till sjukhus efter olycka med EPA-traktor

1 timme sedan
"En EPA-traktor med 4 personer ombord i Riala har kört av Bergshamravägen och hamnat i diket.", skriver polisen på sin hemsida.

Humanitära kriser får 4,3 miljarder av Sida

1 timme sedan
Den svenska biståndsmyndigheten Sida ska fördela ut totalt 4,9 miljarder kronor i humanitärt stöd i år. Redan nu betalar man ut lejonparten av det – 4,3 miljarder – till 30 olika humanitära kriser världen över.