Över 100 extra vapenaffärer USA-Israel
Två större vapenaffärer som rundat kongressen på grund av "nödläge", samt över 100 mindre affärer i tysthet. Så mycket militär hjälp rapporteras USA ha gett till Israel under Gazakriget – utöver det vanliga stödet på tiotals miljarder varje år.
Politiskt gnisslar förbindelsen betänkligt, när USA:s president Joe Biden med allt skarpare ord kräver återhållsamhet medan premiärminister Benjamin Netanyahu till nyligen har låtit militären anfalla för fullt i Gaza.
Men ekonomiskt och militärt blomstrar alliansen USA-Israel, som går tillbaka ända till de första skälvande timmarna efter Israels grundande. Totalt har Israel sedan 1940-talet tagit emot runt 300 miljarder dollar i dagens penningvärde – motsvarande 3 200 miljarder kronor, enligt en sammanställning från tankesmedjan Council on Foreign Relations (CFR).
Mycket av stödet sker som rent bistånd, alltså reda pengar som Israel får. De används sedan i stor utsträckning till att köpa amerikanska vapen, såsom det fruktade stridsplanet F-35 med ett pris på cirka en miljard kronor styck. På så sätt gynnar relationen även USA:s vapenindustri och arbetsmarknad.
100 vapenaffärer
Men Gazakriget har lett till att Israel behöver ännu mer. Biden-regeringen har därför godkänt försäljning av stridsvagnsammunition för 106,5 miljoner dollar och artilleriammunition för 147,5 miljoner. På grund av "nödläge" så har de affärerna gjorts utan att USA:s kongress tillfrågats, meddelar Vita huset enligt medier i Washington.
Och mindre affärer behöver inte offentliggöras alls. Men sådana sker i rasande fart, totalt under kriget hittills minst 100 vapenaffärer, rapporterar The Washington Post från en hemlig redogörelse i kongressen.
— Det är ett extraordinärt antal affärer under ganska kort tid, säger Jeremy Konyndyk, som tidigare var högt uppsatt i Bidens styre, men nu arbetar för hjälporganisationen Refugees International.
— Det ger det starka intrycket att Israels krigsoffensiv inte skulle fungera utan stöd från USA på denna nivå, säger Konyndyk till tidningen.
Truman svarade snabbt
Relationen USA-Israel har varit god ända sedan Israels första ledare David Ben-Gurion utropade "en judisk stat" i maj 1948. Det dröjde då bara några timmar innan USA:s president Harry Truman, som första världsledare, svarade att "den tillfälliga regeringen erkänns som styre i den nya staten Israel".
I några decennier därefter försökte dock USA hålla en neutral balans i Mellanöstern, och inte gynna Israel mer än landets arabiska grannar. Det var först i och med de stora krigen 1967 och 1973 som USA mer definitivt ställde sig på Israels sida.
