Expert: Erdogan ser ett guldläge i Syrien
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vädrar morgonluft efter den syriska regimens fall. Jag tror att Erdogan ser ett guldläge nu för att försöka lösa det han ser som "det kurdiska problemet" i Syrien, säger Syrienkännaren Aron Lund.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Syriens demokratiska styrkor, SDF, har utgjort en stor del av motståndet mot terrorrörelsen IS i Syrien. SDF domineras av den kurdiska YPG-milisen.
YPG (Folkets försvarsenheter) är den väpnade grenen av PYD (Demokratiska unionspartiet), som är det största politiska partiet bland kurder i Syrien.
De kurdiska styrkorna upprätthåller ett kurdiskt självstyre i nordöstra Syrien, men hårda strider har rasat mellan dessa och pro-turkiska militanta grupper efter Assads fall. Syriens de facto ledare, islamisten Ahmed al-Sharaa, anser att de kurdiska styrkorna ska integreras i den armé som styrs från Damaskus.
Turkiet likställer YPG och PYD med Kurdistans arbetarparti PKK, som är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA efter att ha tagit till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.
Turkiets president skärper tonen mot de kurdiska grupper som kontrollerar delar av norra Syrien. Efter Assadregimens fall har spelplanen skiftat till Erdogans fördel: Det nya styret i Damaskus är vänligt inställt till Turkiet, även om regimen hittills är en svag konstruktion.
Dessutom är Donald Trump på väg att bli USA:s president igen.
— Trump har ju visat stor förstÃ¥else för Erdogans synpunkter när det gäller Syrien, och har tidigare uttalat att han vill att USA ska lämna Syrien. Och det är USA som skyddar de kurdiska grupperna i större delen av Syrien, säger Aron Lund, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
— Klustret av PKK-lojala grupper har väldigt mörka framtidsutsikter just nu. Det ser ju faktiskt inte bra ut för dem i Syrien alls.
Tyngd bakom orden
Det är inte första gången Erdogan har hotat med att vidta åtgärder i norra Syrien. Han har tidigare varnat för en intervention för att hindra att Syrien delas, eller för att förhindra, som han uttrycker det, en "terrorstat" vid Turkiets södra gräns.
Och det finns tyngd bakom orden eftersom Turkiet redan har ingripit i Syrien tidigare, poängterar Aron Lund. Men hur en intervention skulle kunna se ut är oklart.
— Om han kan lösa det här genom att mobilisera Turkietstödda rebellgrupper, vare sig det är HTS eller andra, sÃ¥ är ju det ju snyggare. Men Erdogan kan även gÃ¥ över gränsen med turkiska styrkor om han skulle vilja det. DÃ¥ är väl frÃ¥gan om det kan leda till besvär med USA.
Samma budskap
Enligt HTS ledare Ahmed al-Sharaa ska kurdiska styrkor integreras i en syrisk armé. Det är egentligen samma budskap som tidigare kommit från exdiktatorn Bashar al-Assad, säger Aron Lund.
— FrÃ¥n kurdisk sida tänker man sig snarare att man ska uppgÃ¥ som en sorts egen armé i armén sÃ¥ att säga. Men frÃ¥n Damaskus hÃ¥ll – oavsett vem som styr – anser man att de ska upplösa sina enheter och gÃ¥ med som enskilda soldater.
Det viktigaste för Erdogan är att bli av med det stöd och den infrastruktur som PKK har i delar av Syrien, och att det inte blir någon kurdisk självbestämmanderätt som kan inspirera kurder i Turkiet.
— Om det bildas en Damaskusregim som kan ta kontroll över de kurdiska omrÃ¥dena hela vägen upp till gränsen sÃ¥ vore det idealiskt för Erdogan, säger Aron Lund.
