Schaktmaskinen manövrerar långsamt, vänder upp den röda jorden medan den rör sig framåt. Det ser ut som vilken bulldozer som helst, men så är det inte: förarhytten ekar tom. Jättefordonet på det israeliska testområdet styrs från en militärmässa i Alabama, USA.
Israels "robdozer" är en automatiserad version av Caterpillar D9, en fyra meter hög och 75 ton tung bulldozer som den israeliska armén länge använt för att avlägsna rasmassor, bana väg för markstyrkor och jämna infrastruktur med marken. Nu används i allt högre grad den obemannade modellen, skriver nyhetsbyrån AP i ett reportage.
Israels krigföring blir i stort alltmer fjärrstyrd, med allt från drönare till obemannade stridsfordon och bulldozrar, till AI-styrd övervakning.
— De här vapnen minimerar riskerna för soldaterna, säger Helen Frowe, professor och chef för Stockholm Centre for the Ethics of War and Peace, som forskar om krigets etik.
— Och i vissa fall, i rätt händer, är ju det en jättebra sak, tillägger hon och ger Ukraina som exempel.
”Ingen moralisk skillnad”
Men det fjärrstyrda kriget väcker samtidigt etiska och juridiska frågor. Många har lyft risken att slagfältet förvandlas till ett videospel, att moral och etik går upp i rök. En robot har inget samvete och på avstånd hörs inga skrik.
Helen Frowe vill tona ner den bilden.
— Det betyder egentligen bara att man dödar på längre avstånd. Det finns ingen moralisk skillnad.
Forskningen stödjer inte heller teorin om att soldater som använder fjärrstyrning inte förstår att de avfyrar ett vapen eller demolerar ett hus, säger Frowe. Vissa studier har till och med visat att drönarpiloter löper högre risk att drabbas av PTSD.
— Den som styr en drönare följer ofta sitt offer länge, i dagar eller veckor, ser dem leva sina liv, ser deras barn – och har antagligen mer känsla för vem de dödar än någon som bara släpper en bomb, säger hon.
— Via skärmen ser de också efterdyningarna: de ser kroppen, de ser vad de har gjort.
Tekniken inte problemet
Bedömare och kritiker lyfter också att den nya tekniken skapar djup asymmetri mellan rika länders välutrustade arméer och fattigare länders eller gruppers stridspotential.
Helen Frowe anser att det varken gör orättvisan större eller mindre.
— Problemet här är inte tekniken – problemet är att Israel utkämpar ett orätt krig. Att Israel använder något vapen över huvud taget.
En annan omdiskuterad fråga är huruvida fjärrstyrda vapen och krigsverktyg är mer eller mindre benägna att göra misstag. Vissa pekar på det etiskt tveksamma i att låta en maskin ansvara för att döda människor och demolera hus. Enligt Helen Frowe tycks konsensus dock vara att maskiner oftast är mer pålitliga än människor.
— De är inte utsatta för känslomässig press, rädsla, panik, förvirring och andra saker som soldater upplever, säger hon och fortsätter:
— En soldat kan göra misstag för att han är rädd eller trött efter att inte ha sovit på tre dagar. På det sättet kan automatiserade vapen vara mycket säkrare.
Kan pågå längre
Det tycks vara så Israel resonerat kring användningen av militärens AI-drivna övervakningssystem ”Lavender”, som under kriget sägs ha identifierat tiotusentals potentiella måltavlor i Gaza. I en granskning av israelisk-palestinska +972 Magazine och Local Call i april 2024 uppgav en underrättelseofficer att militären efter Hamas 7 oktober-attack hade mer tillit till en ”statistisk mekanism” än en sörjande soldat.
— Alla, även jag, förlorade nära och kära den 7 oktober. Maskinen gjorde det kyligt, utan känsla. Det gjorde det enklare.
Folk tenderar att se den fjärrstyrda krigföringen som "respektlös" och hävda att den gör ansvarsutkrävande svårare, säger Helen Frowe. Rent moraliskt är det fel, menar hon.
— Den som är ansvarig är den som har utrustat den här armén. Och den som har skrivit algoritmen, och de som har betalat för den, och de som har gett den till armén.
Hundratals drönaranfall
Det finns dock en större oro med det fjärrstyrda kriget. När riskerna för enskilda soldater minskar – och färre därmed kommer hem i liksäckar – minskar sannolikt också pressen på krigförande statsmakter. Därmed kan krig få fortgå längre.
— När du minskar förlusterna av liv minskar du också det demokratiska trycket, säger Helen Frowe.
Det blev bland annat tydligt när USA under Barack Obama gick över alltmer till drönarattacker. Under sin tid i Vita huset beordrade Obama över 500 drönaranfall mot bland annat Jemen, Pakistan och Somalia – attacker som till stora delar gick obemärkta förbi bland amerikanerna.
— Folk blir ofta väldigt oroliga när det handlar om att skicka faktiska markstyrkor. När man använder drönare och gör det fjärrstyrt så bryr sig gemene man helt enkelt inte lika mycket.
— Det gör det mycket "enklare" att kriga – och mer troligt att kriget drar ut på tiden.
