Situationen har svängt snabbt för USA:s styre. Israels storskaliga angrepp mot Iran skedde när amerikanerna hade legat i förhandlingar med Teheran om ett nytt kärnenergiavtal i flera veckor.
President Donald Trump hade enligt samstämmiga medieuppgifter stått emot israeliska påtryckningar om ett anfall mot Iran i flera månader. När attacken väl skedde sade Trump att USA inte hade något med det att göra. Några dagar senare har tonen skiftat.
USA:s president står nu inför ett vägval.
Den diplomatiska vägen
Samtalen mellan USA och Iran skulle fortsätta i söndags, men de fick ställas in på grund av attackerna.
När samtalen inleddes i våras sades USA vara öppet för att låta Iran fortsätta anrika uran till låg grad och i små mängder, för civila ändamål. Samtalen beskrevs i positiva ordalag.
Hårdföra republikaner i USA, och Israels regering, har legat på hårt för att anrikningen ska stoppas helt och hållet. För Iran har det inte varit förhandlingsbart, men i början av juni svängde Trump och krävde ”noll anrikning”.
Organisationer som verkar för nedrustning har ifrågasatt Trumps nya nolltolerans. Den ses som kontraproduktiv om man vill nå en överenskommelse då de ser att det övergripande målet – att förhindra att Iran kan få kärnvapen – ändå går att nå.
Trump har i andra sammanhang gett prov på en taktik som går ut på att vrida om armen på motparten med skyhöga krav och största möjliga påtryckningar, gärna med versaler via sociala medier.
Iran sägs vara villigt att återgå till förhandlingsbordet, men utåt kräver landet först en vapenvila. Trumps sändebud Steven Witkoff uppges stå i beredskap för nya möten med kort varsel.
Den militära vägen
"Vi kontrollerar luftrummet ovan Teheran", meddelade Trump efter några dagars upptrappning. Även om USA inte har ingripit så har presidenten hotat Iran med ”än mer brutala” israeliska attacker. Han kräver att den iranska regimen ska kapitulera villkorslöst, med antydningar om att USA lätt skulle kunna döda ayatolla Ali Khamenei.
USA har under våren placerat strategiska bombflyg i Indiska oceanen och nu har ett hangarfartyg och fler plan skickats till Mellanöstern. Iran har varnat för att amerikanska angrepp skulle besvaras. En liten gnista befaras kunna få ett förödande storkrig att blossa upp, med risk för att fler parter dras in.
Trump har länge varit tydlig med att USA inte ska ge sig in i nya ”evighetskrig” – vilket många anhängare på hemmaplan påminner högljutt om. Presidenten har velat framställa sig som en fredsmäklare med löften om att snabbt avsluta storkrig.
Samtidigt behöver Israel avancerade amerikanska bomber för att kunna slå ut Irans kärnenergibaser helt. Men den israeliska regeringen har också höjt ribban för krigföringen, attackerat fler mål än rent militära och talat om regimskifte som ett avslut.
Med ett militärt hot skulle USA kunna försöka tvinga Iran till eftergifter. Källor kring Donald Trump säger till ABC News att presidenten inte vill hamna i en situation där det framstår som att han ”ropar varg" med sina hot.
